Framtidsforskningsföretaget Kairos Future har frågat 22 500 personer i 17 länder om deras värderingar. ”Det är extremt få i Sverige som tror på Gud”, säger Anna Kiefer på Kairos Future. Illustration: Danne Sundell
Extremt få 80-talister i Sverige tror på Gud och religionen spelar mycket liten roll i deras liv, enligt en undersökning om ungdomars värderingar. Däremot tycker de att familjen och kompisarna ger mer mening än vad pengar gör.
- Det är det lilla kollektivet som är viktigt, alltså vänner och familj, säger Anna Kiefer på Kairos Future, som gjort undersökningen.
I undersökningen, som gjorts av framtidsforskningsföretaget Kairos Future, framkommer att religion och tro är något förhållandevis oviktigt för europeiska ungdomar. Bara 38 procent tror på Gud, att jämföra med i USA där siffran är 75 procent. I Sverige är de gudstroende ungdomarna särskilt lätträknade.
- Det är extremt få i Sverige som tror på Gud. Överhuvudtaget allt som har med tro och religion att göra hamnar väldigt långt ner i alla typer av frågeställningar. Det ligger också förvånansvärt lågt i länder i södra Europa, men det är särskilt lågt i Sverige, säger Anna Kiefer på Kairos Future.
Också när det gäller religionen som identitetsskapare är skillnaden mellan de båda kontinenternas ungdomar stor. I USA uppger hälften av de tillfrågade att de ser tron som viktig för sin identitet, medan bara 22 procent av européerna håller med om det påståendet. Trenden i Europa, och Sverige i synnerhet, är i stället mindre religion till fördel för mer fokus på den egna individen.
-Vi är otroligt sekulariserade i Sverige, vi har lämnat det här med religiös tro i stor utsträckning och det råder stark individualism och svag tilltro till auktoriteter, säger Anna Kiefer.
Frågor om religion och troUndersökningsresultatet bygger på 22 500 personer i 17 länder i åldrarna 16-29 år, respektive 30-50 år.
-Vi har frågat vad man tillhör för religion, om man inte har någon religion, om man tror på Gud eller någon högre makt. Vi har också ställt frågor om religion och tro som meningsskapare i livet och som intresse där man fått värdera på en skala från ett till sju, förklarar Anna Kiefer.
Undersökningen visar också att 66 procent av européerna ser familjen som samhällets grund, att jämföra med 79 procent i USA. Familj och vänner hamnar också högt upp på listan över prioriterade värden för svenska ungdomar.
- Det är det lilla kollektivet som är viktigt, alltså vänner och familj. Det är fortfarande viktigt att familjen accepterar ens framtida partner, vilket strider mot individualismen - om man bara skulle gå sin egen väg så borde man ju strunta i det, men det gör de inte.
-På direkt fråga är vänner och familj viktigare än pengar som meningsskapare i livet, som förutsättning för ett bra liv, som intresse och så vidare. Men på sikt ser vi ut att gå mot ökat fokus på pengar i samhället, säger Anna Kiefer.
Trots att så kallade "mjuka" värden fortfarande är viktigast för svenska 80-talister, både i arbetslivet och privat, så kommer de i framtiden att röra sig allt mer mot de asiatiska ungdomarnas värderingar, spår Anna Kiefer. Där är karriär och status större motivationsfaktorer när det gäller arbetet, än hos svenskarna. Vid en internationell jämförelse när det gäller arbetslivsvärderingar så ligger indier och kineser väldigt nära traditionella karriäristvärderingar.
-Det är viktigt att leda andra, tjäna mycket pengar och att ha en karriär. För 80-talisterna i Sverige är det fortfarande viktigare att ha en bra chef, trevliga arbetskamrater och bra arbetsmiljö, men om man jämför äldre och yngre svenskar så blir prognosen att vi är på väg i snabb takt mot de indiska och kinesiska värderingarna, säger hon.
Materiell tilltroÄven om andra värden väger tyngre än pengar, visar undersökningen att de svenska ungdomarna ändå sätter tilltro till materiella tillgångar.
- Om man frågar unga svenskar om pengar är viktigt så svarar de nej, men vi ser samtidigt att de som är nöjda med sin ekonomiska situation är mer nöjda med livet i stort. Det verkar som om pengar ändå skapar lycka, förklarar Anna Kiefer.
Också på andra områden syns en tydlig skillnad mellan intentioner och faktiskt beteende. 80-talisterna tycker till exempel att klimathotet är ett av de största hoten mot samhället, men däremot väljer de inte att handla miljövänligt.
- Det är stor skillnad mellan ord och handling, eller attityder och beteenden. Man fruktar miljöhotet, men samtidigt är man inte benägen att handla miljövänligt. I vår studie faller svenskarna ut sämst av alla de 17 länder vi har tittat på när det gäller om man upplever att man handlar från miljövänliga företag, säger Anna Kiefer.
Gemensamt för både arbetet och privatlivet i de ungas värderingar är viljan att hinna med så mycket som möjligt.
- De är möjlighetsmaximerade både karriärmässigt och privat och vill få ut mesta möjliga av livet. De vill resa och uppleva saker och inser någonstans att pengar är nödvändigt som ett medel för att uppnå målen, förklarar Anna Kiefer.