Kristdemokraterna riskerar att få en svekdebatt för att man svängt i frågan om att erkänna folkmordet i Turkiet 1915. Stora invandrargrupper bland partiets väljare är kritiska.
-Jag är ledsen och jättebesviken, säger Robert Halef, gruppledare för kristdemokraterna i Södertälje.
Han, liksom många andra svenskar, har sin bakgrund i de folkgrupper som berörs av folkmordet - syrianer, armenier, kaldéer, assyrier, med flera. De hade räknat med att partiet skulle stå fast vid sin ståndpunkt att ett svenskt erkännande är viktigt.
Men som Dagen berättade i går följer kd nu regeringens officiella syn, att "inte stämpla folkmord på Turkiet", som Alf Svensson uttryckte det i debatten.
Att partiet är splittrat framgick också av att Lennart Sacrédeus, tidigare EU-parlamentariker för kd, i debatten gjorde klart att han stod för partiets ursprungliga linje.
-Jag tillhör dem som tror att det inte bara ligger i det syrianska, armeniska eller kaldeiska folkens intresse att folkmordet erkänns, utan djupt också i det turkiska folkets, sa han. Lennart Sacrédeus tror att debatten kommer att upprepas varje år, tills Sverige uttalar det som andra parlament gjort.
Robert Halef, uppväxt i Turkiet, är en representant för cirka 100 000 invandrare från någon av de berörda folkgrupperna.
-Det kommer att uppfattas som att partiet sviker i frågan eftersom vi förut har varit drivande och plötsligt vänder, säger han. Jag tror att den här väljargruppen kommer att tappa förtroende för oss.
Talet om att ett svenskt erkännande kan skapa problem i Turkiet tror han inte på.
-Här har skett ett folkmord och man ska nämna saker vid dess rätta namn. Det är ingen som anklagar dagens Turkiet. Men om vi inte uppmärksammar folkmord så är risken att de upprepas.
Indirekt erkännandeHan förstår inte heller kopplingen till ett eventuellt EU-medlemskap för Turkiet. Den här frågan har inte med de förhandlingarna att göra, anser han.
Robert Halef sitter med i kd:s partistyrelse och beklagar att saken inte tagits upp där. I så fall hade han kunnat agera tidigare.
Alf Svensson menar att om man läser hela skrivelsen som riksdagen godkände innehåller den ett indirekt erkännande. Det gäller bland annat den här passusen: "Utskottet menar att det som drabbade armenier, assyrier/syrianer och kaldéer under det osmanska rikets tid sannolikt skulle betraktas som folkmord enligt 1948 års konvention, om den hade varit i kraft vid den aktuella tidpunkten."
- Det är ett indirekt erkännande. Men det är också angeläget att man tar till sig den öppenhet som ändå finns i Turkiet att resonera i de här frågorna, anser Alf Svensson. Han anser att det i denna strävan också finns en öppenhet för en framtida korrekt historieskrivning och därmed också respekt för minoriteter.
När riksdagen röstade i frågan på torsdagsmorgonen var det bara 37 ledamöter, främst från v och mp, som röstade för ett tydligt krav på att erkännande av folkmordet.
Hade du röstat på samma sätt om du suttit i opposition?- Jag hoppas jag hade haft samma intresse av att hitta en balans. Man jag erkänner att det alltid är enklare att vara absolut när man är i opposition.
Han hoppas att beslutet inte leder till en svekdebatt inom partiet.
- Läser man hela texten har jag svårt att förstå att den skulle vara upphov till en sådan, säger Alf Svensson.