Den 25 juni skriver Krister Hultberg och Tommy Lilja var sin artikel mot medlemskap i SKTF-ekumeniska. Vi gläder oss åt att vår artikel och vårt brev till församlingsanställda inom Pingst och Evangeliska frikyrkan väcker samtal och debatt.
Vi har fått ett flertal samtal och frågor och även en del som bestämt sig för att gå med. Vi märker att det finns en ökad medvetenhet i dessa frågor, framförallt inser många att det är viktigt med solidaritet. Man ser behovet av stöd och hjälp i frågor som reglerar våra anställningsförhållanden.
Tyvärr uppstår ibland konfliktsituationer mellan den församlingsanställda och församlingsledningen. En tredje part (fack och arbetsgivarorganisationen) är en bra väg att gå för att i samförstånd lösa dessa konflikter. Vi har nu ett nytt 3-årigt kollektivavtal som kommer att ge församlingsanställda en god lönehöjning och en minskad årsarbetstid. Ytterligare kan vi glädas oss åt att A-kasseavgiften sjunker med 133 kr/mån från den 1 juli i år.
När vi läser Tommy Liljas artiklar väcks många frågor om vilken typ av samhälle han vill ha. Pastorer ska tydligen kunna avskedas utan ersättning, utan att lagarna om anställningstrygghet följs. Varför ska inte en pastor som blir uppsagd få ett avgångsvederlag för att få tid till omställning?
Pastorer ska tydligen jobba 300 dagar per år, 60 timmar i veckan och knappt ha någon semester. En sådan årsrytm bryter emot EU:s arbetstidsregler, kommer att medföra arbetsrelaterade sjukdomar och det riskerar även att bryta sönder äktenskap och övrigt socialt liv.
Vi kan inte se att ett sådant arbetstempo är förenligt med Bibeln. Visst är Jesus Kristus pastorns uppdragsgivare, men han har också en jordisk arbetsgivare. Vare sig vi är arbetstagare eller arbetsgivare är vi skyldiga att följa de regler som finns i vårt demokratiska samhälle.
Vi tror inte att Jesus Kristus kallat oss till att jobba ständigt, utan han talar även om behovet av vila. En arbetsgivare ska se till att arbetstagaren får vila för att kunna göra ett kvalitativt bra jobb.
Till Krister Hultbergs två huvudskäl för att inte gå med i SKTF-ekumeniska vill vi ge dessa kommentarer: Att vara pastor är både ett vanligt och ovanligt jobb. Kallelsen från Gud är inte beroende av varifrån man från sin lön. Många är kallade till olika tjänster i Guds rike utan att få sin utkomst av det. När någon anställs av en församling som pastor så träder ett antal lagar och avtal in som reglerar relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta oavsett vad vi tycker om det.
Även om pastorn är ordförande och därmed sin egen arbetsgivare så går inte dessa lagar och avtal att tänka bort. För att lösa den situationen behöver det finnas ett personalråd i styrelsen. Den anställde pastorn, som själv är ordförande, kommer att upptäcka att när lön ska sättas och arbetsbeskrivning ska upprättas så är han arbetstagare. Likaså i en konflikt med styrelsen. Då kan en pastor bli mycket ensam och behöver då stöd och hjälp. Även om Krister Hultberg inte ser några motparter, så blir de synliga just i dessa situationer.
Vi har inte gått med i SKTF-ekumeniska av några politiska skäl, utan för att vi ser ett stort behov av skapa goda förutsättningar för att pastorer och andra församlingsanställda ska göra ett bra jobb. Genom SKTF-ekumeniska och kollektivavtalet får vi möjlighet att vara med och påverka de regler som styr relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare.
SKTF-ekumeniska arbetar för att skapa goda förutsättningar för församlingsanställda, både för pastorer och för andra som är anställda i församlingar och gemensamma organisationer. Detta sker i god samförståndsanda. Vi tror att tydlighet och klara spelregler skapar bättre förutsättningar för att församlingar ska utvecklas och växa.