Den som går till spådam betraktas inte längre som en kuf och mer än hälften av svenskarna anser numera att alla religioner har en del av sanningen.
Nyandligheten - som inte längre vill kallas new age -har förändrat det religiösa Sverige. Men hur mycket? Nyandligheten är förvånansvärt lite kartlagd. Dagen har därför beställt en unik undersökning kring svenska folkets tro och om man praktiserar nyandliga fenomen.
Vi har besökt utövare och talat med kritiker. Och ställt frågor till kyrkliga företrädare om hur man hanterar nyandligheten.
Välkommen att följa Dagens sommarserie!
Var tredje svensk tror på reinkarnation visar Dagens enkätundersökning om nyandlighet. Det är den högsta siffran som noterats i någon mätning i Sverige.
Även många kristna tror på reinkarnation och stämmer in i andra påståenden som kan betraktas som "nyandliga".
Nyandlighet(del 1 av 9)Nyandligheten har påverkat kristendomen. Det menar forskaren Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap, Högskolan i Dalarna. Hon är en av dem som studerat nyandliga rörelser i Sverige och hon har också bistått Dagen i samband med undersökningen, både med utformning av frågor och analys av resultatet.
Av de drygt 900 tillfrågade svarar 32,8 procent att de helt eller delvis stämmer in i påståendet "Jag tror att människan återföds (reinkarnation)". När liknande frågor har ställts tidigare har omkring 25 procent instämt. Bland dem som är under 24 år är andelen som tror på återfödelse hela 42,2 procent.
- Det är intressant att se vad de unga tycker, för det pekar på vilken syn som kommer att gälla i framtiden, säger Liselotte Frisk. Hon tycker att resultatet är mycket intressant.
Utöver påståendet om reinkarnation har man fått reagera på en rad liknande ståndpunkter, som i mer eller mindre hög grad delas av den som har en "nyandlig" livssyn. Det gäller till exempel "Jag vill gärna använda många religiösa läror som resurs när jag skapar min egen livsåskådning". Det påståendet håller 30,5 procent helt eller delvis med om.
Intressant att notera
är att många av dem som svarat, och som själva är gudstjänstbesökare eller är med i en kyrka, i ännu större utsträckning än genomsnittet delar samma synsätt.
- Det är något överraskande säger Liselotte Frisk, det hade jag inte trott.
Men hon menar att det samtidigt stöder den hypotes hon haft, nämligen att de nyandliga strömningarna också påverkat kristen tro.
- Det är en del av globaliseringen, säger hon. De förändringar vi ser kommer ofta utifrån.
Hon ser också en ökad trend av "inomvärldslighet", att se det andliga i naturen till exempel.
I undersökningen har vi tittat särskilt på dem som svarat att de gått i gudstjänst det senaste året eller är medlemmar i en kyrka. De utgör närmare en tredjedel av de svarande.
Liselotte Frisk använder begreppet "milt kristna", efter en stor livsåskådningsundersökning i Enköping, eller man skulle kunna tala om "kristna light". Och den gruppen delar alltså liknande värderingar som alla svarande. Även om man väljer ut gruppen "kristna" utifrån dem som svarat att de tror på "en personlig Gud", får man liknande tendenser.
När det gäller tron på reinkarnation menar Liselotte Frisk att man får göra en reservation, dels för hur frågan har uppfattats - om man tolkat det som att människan uppstår igen efter döden - och att vi här har tagit med både svarsalternativen "instämmer helt" och "instämmer delvis".
- Man kan egentligen inte delvis instämma i ett sådant påstående, men det är tecken på en viss osäkerhet.
Helt övertygade är 10,4 procent, medan 22,4 procent anger "delvis".- Man kan också se olika kluster av skilda aktiviteter, säger hon. Har man till exempel lägre utbildning och är kvinna är det mer sannolikt att man använder sig av tarotkort, har spått sig eller gått på seans.
20,3 procent av lägre utbildade kvinnor har använt tarotkort, 10 procent deltagit i seans. 13,2 procent låtit spå sig. Motsvarande siffror för högutbildade män är 4,6 procent, 2,9 procent och 2,5 procent.- Allmänt sett har kvinnor betydligt större intresse för andlighet, det kunde vi konstatera redan i mitten på 1990-talet.
Vad är orsakerna till det?- En orsak är att vår kultur uppfattar manligt och kvinnligt på olika sätt. Många av de karaktärsdrag som finns i nyandligheten uppfattas också som kvinnliga.
- En annan förklaring kan ha med makt att göra. Att kristendomen historiskt varit förknippad med makt och att kvinnorna därefter attraherats av de alternativa rörelser som uppstått, till exempel teosofin.
- Det kanske också är därför som nyandligheten uppfattas som lite löjeväckande.
Liselotte Frisk tycker att undersökningen som helhet styrker hennes antagande från tidigare:
- Nyandlighet handlar inte så mycket om att man gör saker, även om det klart framgår att många också har erfarenheter av alternativa terapier. Men den som till exempel går på kristallterapi gör det inte särskilt ofta.
I stället handlar det just om attityder.
Hon lyfter fram ett av de påståenden som används i undersökningen för att "mäta nyandlighet": Det är 59,8 procent som håller med om att "alla religioner har viss sanning i sig", även många av de kristna.
- Jämfört med för 50 år sedan tror jag att det hade varit en otänkbar svarsprocent.
När det gäller utbildningsnivå kan man se att de som har universitetsutbildning i mindre utsträckning tror på till exempel astrologi, slagruta och att det finns personer som kan hitta borttappade saker.
I stället instämmer högutbildade i större utsträckning i påståendet att "Gud är något inom varje person snarare än utanför", och de har också oftare praktiserat yoga eller mediation än mer lågutbildade.
- Ett tydligt resultat av undersökningen är också att man kan konstatera en tydlig sekularisering, säger hon. Om undersökningen hade gjorts i nästan vilket annat land som helst hade vi fått helt andra resultat på många av frågorna.
En notering man kan göra är att 59 procent av de svarande anger att de är med i Svenska kyrkan. Det kan antingen bero på att de inte är medvetna om sitt medlemskap eller att urvalet av svarande inte är helt representativt. Av alla svenskar är nämligen drygt 75 procent medlemmar i Svenska kyrkan.
- Det är ett vanligt resultat i undersökningar att man inte vet om att man är medlem i Svenska kyrkan, säger Eva Hamberg, präst och religionssociolog i Lund.
Det finns också frågor i undersökningen kring alternativ behandling. Även här är många av gruppen kristna positiva. Även i den mycket lilla gruppen "frikyrkliga" är 62 procent positiva till alternativa behandlingar.