Svenska kyrkan borde framför allt predika Guds Ord. Inte undvika det som är obehagligt, som att alla människor syndar och gör fel ibland.
Det menar Ann Heberlein, teologie doktor i etik, som starkt överväger att lämna Svenska kyrkan.
I en krönika i Kyrkans tidning (som kom ut i går) förklarar Ann Heberlein varför hon funderar på att lämna Svenska kyrkan. Kyrkan är diffus, otydlig och ängslig, anser hon.
-Svenska kyrkan är alldeles för mån om att stryka samhällets trender medhårs och tar inte sitt uppdrag att vara kristen på tillräckligt stort allvar, säger hon till Dagen.
När hon själv besöker gudstjänster, vilket hon gör många gånger, får hon ofta en allmän-etisk betraktelse som går ut på att vi människor ska kramas och vara snälla mot varandra.
-Människor som kommer till kyrkan vill ha något att bita i, något att reflektera över, vi vill bli utmanade, säger hon med viss irritation i rösten.
Hon ger den teologiska grundutbildningen en del av skulden. Den har genomgått alldeles för många omorganisationer de senaste åren och lagt större vikt vid annat än den teologiska skolningen.
- Prästerna är inte särskilt väl rustade att syssla med förkunnelse, menar Ann Heberlein. Hon längtar efter att bli tagen på allvar och känner stor sorg och smärta över att behöva ta detta drastiska steg att lämna Svenska kyrkan. Problemet är att hon inte riktigt vet vart hon ska vända sig.- Jag har svårt att känna gemenskap i Svenska kyrkan, men kan inte se någon annan kyrka som är bättre. Och det känns svårt att lämna en kristen gemenskap utan att ha en annan att gå in i.
Kyrkan gräver sin egen gravAtt vända Svenska kyrkan ryggen är något hon funderat över länge. En process som pågått under flera år. Och hon tror inte att Svenska kyrkan har något att förlora på att bli tydligare.
- Den sjunkande medlemsstatistiken vänder man inte genom att stryka människor medhårs och i stället ha dansbandsgudstjänster. Tvärtom tror jag att kyrkan gräver sin grav ännu djupare genom ett sådant förhållningssätt.
Ann Heberlein känner sig inte hemma i någon av de båda falanger som hon anser att Svenska kyrkan behärskas av. Den ena ultrakonservativ: negativ till homosexualitet, motståndare till abort och mot kvinnliga präster. Den andra liberal och med värderingar som bättre stämmer överens med hennes egna - men som konsekvent undviker att tala om synd och skuld.
Men är det inte bättre att försöka förändra Svenska kyrkan inifrån?- Om man som jag inte är prästvigd har man ingenting att säga till om. Svenska kyrkan är inte ett dugg intresserad av sådana som jag, säger hon.Hemma på köksbordet ligger blanketterna om utträde färdiga att fylla i. Men än har Ann Heberlein inte gjort slag i saken. Någonting får henne att tveka.
- Kanske är det just därför jag skrivit krönikan i Kyrkans tidning. Finns ni där någonstans, ni som tycker och tänker ungefär som jag?