”Risk att vi inte tar ansvar för de svagaste”

• Fråga
  • Har ”arbetslinjen" stöd i Bibeln?

( Vad är textannonser? )

Helle Klein, socialdemokrat och tjänstledig från jobbet som politisk chefredaktör på Aftonbladet, är för närvarande präst i Nacka.

- Alliansens definition av arbetslinjen är väldigt hård och ganska moralistisk mot dem som är sjuka eller slås ut, säger hon.

Hon påpekar att det som vi ofta kallar vårt "lutherska" arv, med överdriven pliktkänsla och ständig skuld, är en nidbild. Hon hämtar mycket inspiration hos Luther i sin egen syn på arbetet. Han uppmanade oss att arbeta.

- Men det är inte det vi gör, utan den vi är som är viktigt. Kristen tro befriar ifrån prestationsångesten. Vi är skapade av Gud och vi är älskade som vi är.

Till detta kommer uppmaningen att älska sin nästa, det var det Luther ansåg att arbete är till för.

- Är jag skomakare eller snickare så visar jag med det jag gör att jag älskar min nästa. Om arbetet är något där jag kan utvecklas för min nästas skull är det något gott - och ur den aspekten kan man säga att arbetslinjen är något bibliskt.

Lars B Stenström är kyrkoherde i Örebro och tidigare chefredaktör för Kyrkans Tidning. Även han anknyter till politiska ideologier när han tolkar Apostlagärningarnas berättelse att de första kristna hade allting gemensamt.

- Det har kallats för någon slags urkommunistisk modell, en solidaritet med dem som har behov. Det har senare använts inom marxismen i parollen "åt var och en efter dennes behov".

Där är det behovet som styr, inte den personliga prestationen, säger han.

Han tycker dock att det är svårt att hitta en särskild biblisk arbetslinje. I likhet med Helle Klein känner han en oro inför ett synsätt där man får sitt människovärde bara av att arbeta.

- Det är inte orimligt att ställa krav, men vad händer med dem som faller ifrån? säger han.

Lars B Stenström menar att politikerna gärna speglar sig mot USA, där man ser ännu hårdare på detta med arbete:

- Det vi är på väg in i känns inte betryggande utan oroande. Det finns en risk för att vi inte tar ansvar för de svagaste.

Per-Olof Eurell är egenföretagare och debattör. Tillsammans med sin bror Jan-Gunnar skrev han bland annat boken "Kan man tjäna pengar och tjäna Gud!?", som kom ut 1996.

- Arbete är i grunden något positivt och gudagivet och att stimulera till arbete är bra, säger han. Han påpekar att Adam och Eva arbetade redan före syndafallet och att hela Bibeln är full av uppmaningar att arbeta och att vara företagsam. Att stimulera till arbete är positivt för både individen och samhället.

- Men det finns också en tydlig uppmaning att ha omsorg om de svaga, säger han. Utan den dimensionen blir det osunt.

Per-Olof Eurell tycker dock att det i Sverige har gjorts för lite skillnad mellan den som inte vill och inte kan jobba, att människor har överutnyttjat socialförsäkringssystemen. Men han tycker att det nu finns en bättre balans i systemen.

-Generellt är det så, men det finns alltid enstaka individer som drabbas tragiskt, eftersom systemet är så politikerstyrt.

Han konstaterar att många blir utbrända, men han tror att det i första hand beror på att människor inte har hittat Gud och inte har ett bra familjeliv.

- Man blir inte utbränd bara för att man jobbar 40 timmar i veckan, säger han. Det är för att vi jagar ut både man och hustru på arbetsmarknaden, och inte accepterar att hemarbete är ett arbete. Nu ska båda jobba 40 timmar och sedan göra allt annat, då jobbar vi ihjäl oss. Jag ser ett fantastiskt värde i att ta hand om mina egna barn.

Även Esbjörn Hagberg, biskop i Karlstads stift inom Svenska kyrkan pekar på det meningsfulla arbete som utförs i den ideella sektorn, men som riskerar att nedvärderas:

- Jag tycker att det är ett problem när man talar om utanförskapet och definierar det bara som att man inte har ett lönearbete. Det är väldigt mycket gott arbete som utförs utan att det är ett lönearbete, men som bidrar till samhällets lycka och till vår gemensamma välfärd. Det perspektivet tappar man bort i den politiska debatten.

- I statistiken kan de som jobbar ideellt framstå som en belastning i samhället.

Lennart Koskinen är före detta arbetslivspräst inom Svenska kyrkan, han har också skrivit böcker i ämnet. Nu är han biskop i Visby. Han ser två linjer i Bibeln kring arbete. Den ena att arbetet är något nödvändigt ont för att överleva. Människan är förpassad till att arbeta "i sitt anletes svett".

Det andra synsättet kallar Lennart Koskinen för Det goda arbetet. Den bygger på synen att vi fått gåvor att förvalta, att vi är satta att tjäna medmänniskor, Gud och Skapelsen och där finns också ett inslag av att vara "Guds medskapare".

- Tolkar man arbetslinjen i de positiva termerna, kan man se att det handlar om att förvalta och att hjälpa människorna att tjäna varandra och gärna Gud också, säger han. Det handlar om att bygga en framtid, och ge så många människor som möjligt till detta - inte tvinga dem, men skapa förutsättningar.

Lennart Koskinen vill se strukturer för dem som av tvång hamnat utanför, till exempel förtidspensionerade. Om arbetslinjen utvecklas efter de här förutsättningarna tycker han att det kan vara en ytterst biblisk tanke.

- Men jag överlåter åt läsarna att bestämma om det är den fallna skapelsen alliansen försöker ta konsekvensen av eller om det är den bibliska visionen om det goda arbetet.

Lennart Koskinen menar också att det är rätt att motverka ett samhälle där somliga lever på andra.

- Jag vet inte om det är så, men det är fel om man utnyttjar bidragssystemen på ett sätt som urholkar samhällsekonomin samtidigt som andra jobbar väldigt mycket. I just de här frågorna borde bibliskt tänkande vara en viktig vägledning för politiken.