Tisdag 9 februari 2010

PS 63:3 Då skådar jag dig i helgedomen, jag ser din makt och din härlighet.

	Forskarna konstaterar att större delen av världen i dag exploderar av "passionerade religiösa rörelser".
	Thomas Österberg, opinionsredaktör

	Ja, visst är det konstigt. Att det kommer att bli sommar igen. Men det blir det, tro mig!
	Inger Alestigs kulturblogg

	Men Gudrun Schyman är ingen rosenkindad nykterist.
	Håkan Arenius, ledarskribent

	Hur hittar vi väljare fram till frågorna som angår oss, hur ska vi tänka när vi lyssnar till debatterna?
	Ann-Charlotte Fritzon, debattredaktör

	Det är först på senare år, kanske först de senaste veckorna faktiskt, som jag riktigt insett hur mycket ni betytt för mitt liv.
	Jaktlunds marginalanteckningar

	Guds hus är vårt hus, säger en av de hemlösa som fått en sovplats i Klara kyrka.
	Birger Thureson, ledarskribent

	Sedan blev det Melodifestivalen. En ganska trist tillställning tycker jag.
	Therése Alhults familjeblogg

Textstorlek | Publicerad: 2008-10-05 11:05 | Uppdaterad: 2008-10-05 11:06

- Det rimliga är att lagstiftningen endast erkänner en enda form för att ingå äktenskap, nämligen en enkel registrering, inför statlig myndighet. Det skulle räcka med en kort, formbunden men ceremonilös protokollering, parets namnteckningar, i ett par vittnens närvaro, skriver Oloph Bexell, professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet, i Svenska Dagbladet.

Bexell jämför det hela med att skriva ett testamente. Han menar att dagens komplicerade mönster av olika samlevnadsformer och familjebildningar motiverar en uppstramning av formerna för att ingå äktenskap.
Men han understryker också att det flesta som gifter sig vill manifestera sin konsensus, kärlek och vilja till trohet på ett offentligt och mer eller mindre solent sätt och i närvaro av släkt och vänner.

- För många av dem är det naturligt att göra det i kyrkans form, med bibelläsning och bön. Vigselakten bör värnas och alltså leva vidare, även utan civilrättslig funktion, menar Oloph Bexell.