1Anita Brodén efterlyser ett svenskt initiativ till ett religiöst dialogmöte om Irak.
I en motion från Eva Johnsson (kd) lyfts frågan om religionens roll för den som söker asyl i Sverige. Hon påpekar att det är helt omöjligt i vissa länder att hålla sin kristna tro hemlig, om man konverterat från islam: "Vid ansökan till skolor, statliga förvaltningar, armé, såväl som för privata näringstillstånd fordras att man anger sin religiösa tillhörighet."
Migrationsverket har nyligen skapat ett nätverk för HBT-frågor, eftersom fördöljelse för sexuell läggning också är en realitet i många länder. Eva Johnsson tycker att det på samma sätt borde skapas en samrådsgrupp för asyl och religion, för att till exempel uppmärksamma situationen för konvertiter.
2Annelie Enochson (kd) konstaterar att många etniska och religiösa minoriteter är på väg att försvinna från Irak, om utvecklingen fortsätter som i dag. Hennes förslag är att erbjuda de hotade minoriteterna en fristad i Irak: "Denna fristad bör etableras i form av en administrativ enhet på Niniveslätten, ett område ungefär lika stort som Gotland. Det finns inga konstitutionella hinder för att skapa en administrativ enhet på Nineveslätten där alla etniska och religiösa grupper finns representerade."
3Även Yilmaz Kerimo (s) har ett sådant förslag. Sverige bör ta initiativ till en kommission för att de kristna assyrierna/syrianerna/ kaldéerna erbjuds en frizon under FN:s överinseende i Irak, skriver han. Sverige bör uppmuntra de signaler som kommer från USA om att skapa en sådan frizon, menar han.
Yilmaz Kerimo menar att det också skulle kunna påverka Sverige positivt, om det fanns ett område dit assyrier/syrianer/kaldéer vågar återvända. Detta bland annat mot bakgrund av att Södertälje tar emot fler irakiska flyktingar än vad hela USA gör.
4Annelie Enochson motionerar också om religionsförföljelserna i Kina. Bland annat om förtrycket av folkgruppen uigurer i den autonoma regionen Xinjiang. De ska ha fått det särskilt svårt efter 11 september-händelserna.
Hon vill också att Sverige i sina utrikespolitiska kontakter kräver att Kinas troende får möjlighet till verklig religions- och mötesfrihet.