Så gott som omöjligt för abortvägrare bli gynekolog

Textstorlek | Publicerad: 2008-10-24 06:00
Vägen till gynekologyrket är i princip stängd för den som av samvetsskäl inte vill utföra abortingrepp. Det framgår av Dagens genomgång av föreskrifter, policy och praxis gällande specialistutbildningen i gynekologi.

Den som utbildar sig till läkare kan gå igenom sin grundutbildning utan att vare sig delta i eller närvara vid ett abortingrepp. Dagens rundringning till studierektorer på landets läkarutbildningar visar en genomgående öppenhet mot studenters eventuella etiska eller religiösa samvetsbetänkligheter. Att tillgodogöra sig teoretiska kunskaper i abort är ett krav. Några praktiska färdigheter är det inte.

Men vill man gå vidare och utbilda sig till gynekolog blir det betydligt svårare. Vägen till gynekologyrket är mer eller mindre stängd, och förståelsen bland de ansvariga för specialistutbildningen är liten för att en gynekolog kan vilja avstå från den delen av verksamheten som omfattar abortingrepp - även om det finns undantag.

- Ja, man kan säga att vägen är i princip stängd. Det blir mycket komplicerat att utbilda sig om man avsäger sig den här mycket väsentliga delen av utbildningen, säger Charlotta Grünewald (bilden), överläkare vid Kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm och ordförande i Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG).

- De flesta aborterna görs av underläkarna. Den kirurgiska aborten är ett ingrepp som man tidigt i specialistutbildningen lär sig att utföra under handledning.

Inga detaljföreskrifter

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och målbeskrivningar för specialistutbildningen i gynekologi och obstetrik krävs att läkaren behärskar inducerad (framkallad) abort. För att få godkänt krävs både teoretiska studier och en praktisk tjänstgöring vid en klinik som bedriver abortverksamhet. Socialstyrelsen har inte utfärdat några detaljföreskrifter. Det är upp till verksamhetscheferna på universitetssjukhusens kvinnokliniker att bestämma om de blivande specialisterna kan få dispens från vissa utbildningsmoment.

- Verksamhetschefen är den som anställer och planerar specialistutbildningen för den enskilde läkaren. Jag tror att alla verksamhetschefer är angelägna om att göra en bred utbildning och att verksamheten ska flyta på. Därför är det svårt att ge undantag, säger Charlotta Grünewald.

En viktig del av verksamheten

- Aborterna är en stor och viktig del av verksamheten. Liksom preventivmedel, infertilitet, graviditet och förlossning ingår de i omhändertagandet av kvinnors reproduktiva hälsa i stort. Det är väldigt opraktiskt att ha en medarbetare som inte vill syssla med det. Under fem års utbildning ingår det väldigt mycket aborter. Även om man kan lära sig att göra en skrapning utan att göra en framkallad abort så är själva förhållningssättet viktigt. Vi har en lag som ger kvinnor rätt till fri abort som vi är skyldiga att hålla oss till. Patienten har rätt till icke-värdeladdad information och att genomgå en abort utan att någon kommenterar det. Man kan inte säga till sina patienter att "det här sysslar jag inte med".

Charlotta Grünewald anser att den som av egna etiska eller religiösa skäl känner starkt emot aborter inte bör välja att specialisera sig till gynekolog.

- Om man inte kan delta i en del av verksamheten som är en stor bit av vårt yrke får man nog välja en annan inriktning. Det finns många andra specialiteter man kan ägna sig åt.


Fakta: Många års utbildning för att bli gynekolog
 För att bli färdig specialist i gynekologi måste man, förutom grundutbildningen till läkare, genomgå en femårig specialisttjänstgöring vid ett av landets universitetssjukhus, en så kallad ST-tjänstgöring. Föreskrifter och målbeskrivningar för läkarnas specialisttjänstgöring utfärdas av Socialstyrelsen men grundar sig på underlag från respektive specialistförening, i det här fallet från Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG).SFOG är en specialistförening inom Läkarförbundet. För specialistkompetens i obstetrik och gynekologi krävs att man bland annat behärskar inducerad (framkallad) abort (enligt den målbeskrivning som Socialstyrelsen publicerade 1 september 2008). Enligt tidigare riktlinjer från SFOG krävs det att läkaren självständigt kan genomföra ett graviditetsavbrytande. Det som i vanligt språkbruk benämns för abort kallas på medicinsvenska för en inducerad eller framkallad abort. Detta till skillnad från en spontan abort som innebär missfall.

Anna Bieniaszewski SandbergAnna Bieniaszewski Sandberg
Reporter

08-619 24 12
Är det bra med stora församlingar?
JaNejVet inte
Mest bloggade artiklar på Dagen.se
Så tycker bloggarna om Dagen
IKON1931 IKON1931 IKON1931
Svenska Journalen Dagens/musik IKON1931
 -  Obunden på kristen grund

Redaktör Dagen.se: Jakob Ihfongård (vik)
Tjänstgörande webbreporter: Kerstin Doyle
Ansvarig utgivare: Elisabeth Sandlund
Dagen på:
|
|