ESKILSTUNA. När en abort utförs är det en sjuksköterska som assisterar.
Men efter drygt två terminer på sjuksköterskeutbildningen har inte ens ämnet tagits upp från lärarhåll.
- Det är nog för svårt till och med för dem, säger Linda Jansson, 31 år.
Linda satsar på att bli distriktssköterska. Klasskompisarna Carolina Fägerholt, 22, och Mikael Bergström, 36, vill bli barnmorska respektive barnsjuksköterska.
Så hur går snacket om abortproblematiken på Mälardalens Högskola bland tre av dem som i framtiden verkligen kommer nära den?
Svaret är "inte alls".
- Klart man har funderat mycket, men då var det mer snack under gymnasiet, säger Carolina.
- Det var ett riktigt hett samtalsämne då.
Ett tabubelagt ämnePå högskolan är ämnet mer tabu. Tyvärr, tycker Linda:
- Man måste nog veta var man själv står för att klara av att stå mitt i problematiken sen. Personligen tycker jag inte att det är fel med abort ...
- Det gör inte jag heller. Men det är viktigt att inte förkasta andras åsikter. Själv blir jag mer tveksam till min inställning när man hör om hur små barn som kan räddas, säger Carolina.
Hon har flera bekanta i sin egen ålder, drygt 20 år, som redan gjort "ett par tre" aborter. Metoden tycks i en del kretsar blivit en ersättning för preventivmedel, och det är "verkligen inte okej", slår de enhetligt fast.
Efterlängtat samtalAtt aborter skulle vara tabu märks inte när klasskompisarna avhandlar ämnet. Samtalet verkar vara efterlängtat.
- Jag har en vän som nyligen gått igenom en abort. För henne var beslutet självklart - först. Men sedan blev det svårare, berättar Mikael.
Samtalet kommer in på abortgränsen.
- I takt med att forskningen går framåt tror jag att man måste vara öppen för en diskussion om gränsen ska flyttas med, säger Carolina.
- Man kan inte acceptera att abortgränsen är högre än där man kan rädda ett barn. Då har gränsen passerats, tycker Linda.
Hoppas på mer diskussionDe hoppas att det blir mer diskussion i utbildningen senare.
- Visst, vi har snackat om etiska problem, men inte om de riktigt svåra frågorna, säger Carolina och lyfter förutom aborter fram dödshjälp.
Tror ni att det finns någon samvetsklausul för den som inte vill assistera vid aborter?Carolina, Linda och Mikael tvekar och söker svar hos varandra.
- Det måste det väl finnas, men jag är osäker, säger Mikael.
- Det kan ju låta kallt, men det är ju ändå ett jobb. Vi hamnar i andra situationer som man inte direkt vill vara i, men ändå måste klara av. Man måste respektera människans egen vilja, säger Carolina.
Trygg i sig självDe tror att det bästa är att sjuksköterskor som inte vill assistera vid aborter söker sig till andra avdelningar.
Mikael är den som sagt minst av de tre. Men när han konstaterar: "Det handlar om att vara trygg i sig själv, för att kunna vara ett bra stöd", så låter det både som en sammanfattning av det här samtalet och som ett avstamp för nya.
Fakta: Abortlagen antogs 1975 och säger att:
... en kvinna får avbryta graviditeten före utgången av graviditetsvecka 18 utan att uppe skäl.
... efter vecka 18 kan Socialstyrelsen utfärda tillstånd till abort om det finns "synnerliga skäl". Abort får inte utföras om fostret kan överleva utanför livmodern. Den gränsen är i dag satt till vecka 22.
... vid fara för kvinnans liv kan Socialstyrelsen ge tillstånd ännu senare.