Biståndet kan komma att spela en mer framträdande roll i USA:s utrikespolitik framöver – oavsett vem som vinner presidentvalet i dag.
Barack Obama lovar att millenniemålen - bland annat ska världsfattigdomen ska halveras till 2015 - ska integreras i hans politik.
McCain lovar att USA ska gå i täten för att Afrikas jordbruk äntligen ska få den gröna revolution som så många bedömare efterlyser.
Båda kandidaterna har poängterat att utvecklingspolitiken spelar en viktig roll för en stabilare omvärld. Detta illustrerar att biståndspolitiken i USA fortfarande ses som en förlängning av den egna säkerhetspolitiken. Det var så den byggdes upp på 1960-talet.
Obama har pekat på att svaga stater lätt göder terrorism och blir områden där sjukdomar sprids.
- Jag vill därför dubblera vår utvecklingshjälp till 50 miljarder dollar till 2012, har Barack Obama sagt.
Senare reviderade han tidpunkten för dubbleringen och sa att den kan skjutas fram något i tid.
John McCain har varit försiktigare med att precisera hur stora summor han är beredd att skjuta till. Men McCains målsättning är att malaria ska utrotas från den afrikanska kontinenten. McCain har också föreslagit en sorts sammanslutning av demokratier (League of Democracies). Han beskriver latinamerikanska länder som USA:s ”naturliga partners”. McCain lovar dem en stark röst i detta demokratiforum, som skulle gå in i de områden där FN agerar impotent. Ett starkare Mexiko skulle leda till färre illegala immigranter; Brasilien är viktigt som garant för regional stabilitet.
Ny latinamerikansk politik
Obama vill ha en ny politik i förhållande till USA:s latinamerikanska grannar. Han har talat om en sorts allians eller ett partnerskap med några av grannarna i regionen. Då handlar det snarare om Mexiko, Colombia och Brasilien, än de länder som i dag styrs av vänsterregeringar (Venezuela, Kuba, Ecuador, Bolivia och Nicaragua).
Båda lägren ägnar Afrika en del uppmärksamhet, enligt statsvetaren John Harbeson. McCain har kritiserat USA:s jordbrukstullar för att försvåra afrikanska bönders exportmöjligheter. Obama har varit tyst i just frågan, vilket kanske inte är så förvånande då han kommer från Illinois, en delstat där majsproduktionen är hög. Däremot är det Obama som ger konkreta åtgärder för att förbättra Afrikas jordbruk, som forskningsstöd, bättre konstvattningssystem och utsäde som ger högre avkastning.
Afrikansk integration
Båda kandidaterna säger sig vilja verka för Afrikas fortsatta integration i världsekonomin.
Steven Radelet vid tankesmedjan Center for Global Development pekar dock ut det faktum att USA:s system för bistånd och utvecklingspolitik är föråldrat och behöver uppdateras.
- Det sätt som vi är organiserade på för att ge utvecklingshjälp och investera i låginkomstländer är verkligen efter sin tid, säger han till National Public Radio.
USA:s bistånd är alltså till stor del en förlängning av deras egen säkerhetspolitik. President John F Kennedy byggde upp USAID utifrån målsättningen att motarbeta kommunismen.
Det var därför som Vietnam blev USA:s största biståndsmottagare under slutet av 1960-talet. I slutet av 1970-talet fick Israel och Egypten ökat bistånd som en del av Camp Davidavtalet. Under 1980-talet prioriterades också El Salvador, Guatemala, Honduras, Filippinerna, Indonesien och Zaire i biståndspolitiken. Samtliga var viktiga allierade i kampen mot kommunismen.
På senare tid har Irak och Afghanistan registrerats som stora mottagare av bistånd.
Fakta: Så går valet till
Utöver president- och vicepresidentvalet hålls en rad omröstningar i USA den 4 november: Alla 435 platserna i kongressens representanthus och 35 av senatens 100 platser står på spel. Demokraterna har i dag majoritet i kongressens båda kamrar. Samtidigt hålls guvernörsval i 11 delstater och cirka 150 folkomröstningar i 35 delstater. Bland annat röstar Kalifornien om att förbjuda homoäktenskap. Den nye presidenten installeras 20 januari 2009.
Fakta: Här följer du valet i radio och tv
SVT 1 onsdag 5 oktober kl. 02.00I Washington finns Claes Elfsberg, statsvetaren Sören Holmberg, som analyserar siffrorna, samt svenska och svenskamerikanska gäster.
TV4, tisdag 4 november kl. 23.35 I studion i Stockholm finns Petra Nordlund och professor Peter Esaiasson som analyserar läget. Från House of Sweden i Washington medverkar Anna Lindmarker tillsammans med experter och USA-kännare.
P1, onsdag 5 november kl. 05.30Direktsändning från Washington, Phoenix och Chicago med programledare Helena Groll, bisittaren och Washingtonkorrespondenten Ginna Lindberg, och Claes Ryn, professor i statsvetenskap.