Kristdemokraterna är inte överkörda i äktenskapsfrågan. Tack vare Göran Hägglund blir det ingen proposition om könsneutrala äktenskap. Därför, om det vore val i dag, så vet jag vem som skulle få min röst, skriver avgående pingstledaren Sten-Gunnar Hedin i nedanstående debattartikel.
I veckan kom, något överraskande, beskedet att regeringen inte kommer att lägga någon proposition angående könsneutral äktenskapslagstiftning. I stället ska frågan helt hanteras av riksdagen.
Jag har tidigare i flera sammanhang uttryckt mitt stöd för idén om civilrättsligt reglerad samlevnad där ordet äktenskap lämnas utanför lagstiftningen - den lösning som också kristdemokraterna drivit i regeringsförhandlingarna. En sådan lösning skulle vinna acceptans i breda grupper i samhället. En lång rad - inte minst liberala - ledarsidor har ställt sig bakom den civilrättsliga modellen, liksom exempelvis Humanisternas Christer Sturmark, RFSU och den socialdemokratiske riksdagsmannen Morgan Johansson.
Svallvågorna efter Fredrik Reinfeldts tillkännagivande har inte låtit vänta på sig. Vi är många som känner besvikelse över att tre av alliansens partier uppenbarligen inte haft något intresse att samtala kring en möjlig konstruktiv lösning. Men när jag hör och läser hur vissa nu vänder sin frustration mot kristdemokraterna och Göran Hägglund måste jag reagera.
Jag har följt processen kring den här frågan noga. Mitt intryck och min övertygelse är att kristdemokraterna på ett hedervärt sätt, med ett engagemang och hjärta som tyvärr är alltför ovanlig i svensk politik, stått upp för sina ideal. Har kristdemokraterna förlorat? Har partiet blivit "överkört"? Borde partiet lämna regeringen? Nej, inte som jag ser det. Fredrik Reinfeldt hade lovat en proposition om könsneutrala äktenskap. Så kommer det inte att bli - tack vare Göran Hägglund och kristdemokraterna. Nu avgörs frågan i stället i riksdagen, där ledamöterna den här gången ska ges rätten att rösta helt efter egen övertygelse. Det betyder att möjligheten till påverkan finns kvar.
Kristdemokraterna fick 6,6 procent av rösterna i valet 2006 och är därmed alliansens minsta parti. Trots detta blir det ingen proposition om könsneutral äktenskapslagstiftning. Och oavsett hur omröstningen i riksdagen slutar anser jag att den som står upp för vad man tror är rätt är en vinnare! Därför, om det vore val idag så vet jag vem som skulle få min röst!
Till sist, vad var det statsministern egentligen sa när har offentliggjorde att regeringsalliansen inte håller ihop i äktenskapsfrågan? Hörde jag verkligen rätt? Jo, han sa att vi kan få höra bröllopsklockor ringa redan till midsommar 2009!
Ett sådant ogenomtänkt yttrande är antingen en "groda" eller så tror han att han också kan köra över kyrkor och samfund. Är det sådant som brukar kallas för ministerstyre?
Några frågor till statsministern som säger att han som resultatpolitiker vill få samkönad äktenskaps lag "men jag respekterar olikheter". Hur yttrar sig den respekten för de många tusen svenska medborgare som tydligt uttryckt sitt stöd för Göran Hägglunds alternativa förslag?
Statsministern Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson och Jan Björklund verkar förutsätta att samfund och kyrkor är en del av staten och bara sådär accepterar diktaten från riksdagen angående sådant som rör samfundens inre liv. Det är några år sedan Staten och Svenska Kyrkan gick skilda vägar, har Reinfeldt reflekterar över vilka signaler han sänder genom sina uttalande. En annan fråga jag önskar svar på är hur statsministern kommer att agera. Låt oss göra ett tankeexperiment att några samfund skulle acceptera "erbjudandet" att behålla vigselrätten. Kan ceremonierna få vara olika för hetero- och homosexuella par? Vad säger han och öviga ivrare för samkönad äktenskapslag om det? De heliga texterna som används vid en vigsel i kyrkan, som faktiskt enbart handlar om äktenskapet mellan kvinna och man - några andra finns inte. Kommer staten att kräva att de religiösa urkunderna skrivs om? Får de citeras?
Vad kommer att ske med det fria valet för pastor och präst? Den regnerska utredningen som Fredrik Reinfeldt vill låta bli gällande lag, fastslår att pastorer och präster inte ska ha vigselplikt. Det torde betyda att diskrimineringsprocesser i domstol kommer att avgöra om en pastor/präst får neka samkönad vigsel. Vad händer med samvets- och religionsfriheten i vårt land?
Sten-Gunnar Hedin