Troendedopet är en självklarhet för Sveriges pingstpastorer. Men bör det vara ett krav för medlemskap? På den frågan är de mer oeniga. Det visar en enkät som Dagen gjort.
Kring troendedopet är åsikterna totalt samstämmiga: samtliga 30 tillfrågade uttrycker tydligt att det inte finns någon öppning för något annan i förkunnelse eller praktik.
- Det förvånar mig inte, pingströrelsen är oerhört tydligt baptistisk. Frågan man kan vara oense om är väl hur troendedopet ska relatera till medlemskapet i församlingen, i den juridiska föreningen, skulle jag tro, säger Anethe Carlsson, pastor i Nacka.
Precis så är det.
Somliga argumenterar för att det är naturligt att hålla fast vid den traditionella hållningen att troendedop och medlemskap hör ihop. Mats Särnholm, föreståndare i Karlstad, är en av dem.
- Jag ser inte vitsen med att förändra. Då skulle de som redan får vara med i gemenskapen, för där är vi ju öppna, få bli medlemmar. Men ändrar det något egentligen, förflyttas inte bara problemet? För hur blir det med ledarpositionerna: jag känner få barndöpta som är beredda att förkunna baptistiskt i konfirmationen, exempelvis, och eftersom dopet är en grundbult funkar inte det. Och då får vi ju ändå en uppdelning.
"Blir inkonsekvent"Tomas Henning, föreståndare i Falköping, tycker däremot att man kan ha andra krav på ledarskapet utan att det blir konstigt. För nuvarande ordning känns inte bra, tycker han.
- Vi erkänner barndöpta som medlemmar i Kristi kropp redan, och låter dem delta i allt i församlingen: de får profetera, ta nattvarden och så vidare. Men de får inte vara med i själva föreningen. Det blir inkonsekvent för mig, och jag räknar föreningen lågt i jämförelse med Kristi kropp. Så jag tycker vi behöver se över medlemsbegreppet, men utan att på något sätt ändra dopsyn.
De flesta skeptiskaBland föreståndarna är merparten skeptiska till en förändring som skulle innebära att barndöpta kan bli medlemmar, även om nästan alla är måna om stryka under att det är en svår fråga.
Tittar man bland medarbetarna - andrepastorer, ungdomspastorer etcetera - är resultat annorlunda. Där svarar den övervägande majoriteten att det skulle vara tänkbart för dem att hälsa andra än troendedöpta välkomna som medlemmar.
- Vi behöver lägga kraften på att undervisa om vad vi tror på, tydligt, i första hand och inte ha fokus på vad andra ska tro. Jag tror att vi behöver röra oss bort från tydliga gränser och istället ha ett tydligare centrum. De som vill röra sig mot det är välkomna att vara med. Och då blir det ett ställningstagande kring troendedopet om man går med, för det finns i vårt centrum. Är det viktigt att döpa sina barn så vill man ha en församling som gör det och söker efter en sådan, säger Emil Gillsberg, Mora.
"Vart flyttas gränserna?"Andreas Wessman, pastor i Trollhättan, är mer tveksam till en ändring även om han tycker att frågan är problematisk.
- Vi har ledare i barn- och ungdomsverksamheten som inte är troendedöpta, så vi har inte så tydliga gränser på det sättet. Men om vi välkomnar in i församlingen så bejakar vi även deras dop, och då är frågan vad som händer i nästa led, i nästa generation - flyttas gränserna ytterligare? Sådana frågor måste man också ta med i bilden. Vi kanske behöver omdefiniera medlemskapet, men i så fall är det viktigt att vi hittar en linje som gör att vi ändå står trygga och fasta i det som är vår övertygelse.