Kryssen viktigast när EU får nytt parlament

- Jag blev jätteöverraskad, jag hade inga som helst förväntningar att jag skulle komma in, säger hon.

Dagen har tidigare skrivit om striden inom Kristdemokraterna innan EU-listan fastställdes, och vi har berättat om sångaren Rolands Utbults placering långt upp på Folkpartiets lista.

På Socialdemokraternas lista finns fem från Broderskap relativt långt upp på listan. På vissa punkter skiljer sig de borgerliga och socialdemokratiska kandidaterna med kristen profil från varandra, på andra punkter finns enighet.

Det var alkoholfrågan som fick broderskaparen Anna Hedh att engagera sig inför EU-valet 2004. Men det handlade också mycket om att få EU-kritikerna att stanna kvar i partiet, och få någon kandidat som de kunde rösta på.

Hon tyckte själv inte att hon nådde så många människor, men andra hakade på ute i landet och lyfte upp henne, menar hon.

Den främsta orsaken till att hon kryssades fram till en av de fem platser som socialdemokraterna nu innehar, var antagligen hennes EU-kritiska hållning.

I dag är hon lika EU-kritisk, men på delvis andra punkter:

- Jag hade fel när jag hävdade att parlamentet inte ska få mer makt. Nu inser jag att det är den enda politiska institutionen i EU vilket gör att där har man en möjlighet att påverka. Det är bättre att parlamentet har mer makt än att tjänstemännen, i kommissionen och runt den, och ministrarna har det.

Men andra saker var mycket värre än hon trodde och sammantaget har det förstärkt hennes EU-kritik.

- Jag är kritisk till det EU vi är på väg mot, där vi lämnar ifrån oss mer makt. Jag vill ha ett EU-samarbete men på mellanstatlig nivå där så mycket makt som möjligt ligger kvar hos medlemsländerna, säger hon.

På sin kampanjsida "Kryssa Anna" framgår det att hon röstat tvärtemot den stora socialdemokratiska parlamentsgruppen (220 ledamöter) och den svenska S-delegationen vid flera tillfällen. Så mycket att hon till och med blivit osams med sina partikamrater. Hon röstade bland annat mot både förslaget till EU-konstitution och Lissabonfördraget.

- Det viktigaste för mig, och det är inte i första hand för att jag är broderskapare utan som socialdemokrat, är att se till den lilla människan. Att människan sätts i första hand, sätts före marknaden.

Främst tycker hon att det syns det i hennes arbete för mänskliga rättigheter, och hon berättar att hon lägger ned ett idogt jobb i Palestinadelegationen. Ett mål är att förmå EU att inte ta ensidig ställning för Israel.

- Alkoholpolitiken är den stora. Det var den som fick mig att bli EU-kritisk. Jag röstade ja till EU 1994. Men när jag såg att vår restriktiva alkoholpolitik nedmonterades ändrade jag mig. Jag är uppvuxen inom nykterhetsrörelsen och jag har arbetat som fritidsgårdsföreståndare och socialarbetare i många år och med missbrukare, så den frågan har varit i fokus för mig.

Dessutom pekar hon på jämställdhets- och konsumentfrågor som hjärtefrågor.

Anna Hedh känner sig frustrerad över det låga intresset för EU-valet.

- Det upprör mig att det är så få som röstar, bara 37 procent förra valet. EU påverkar både din och min vardag hela tiden - och folk vet inte om det. Man röstar om vilket Europa man vill ha, vill man ha ett rött eller blått Europa? Parlamentet är vår chans att på påverka Europa.

Hon funderar på om e-röstning, att rösta via internet, skulle kunna vara en möjlighet att öka valdeltagandet, även om det inte kommer att hinna utvecklas till vårens val.

- Ingen går säker, inte ens Marita Ulvskog, för det finns en större möjlighet att kryssa i det här valet. Men jag vill gärna stanna en mandatperiod till.

- (Skratt) Jaha, kanske, det vet man aldrig. Jag har ju gjort det tidigare.

Om hon inte blir omvald vet hon inte vad hon ska göra, hon har inget arbete att gå tillbaka till. Men då kanske hon förverkligar en gammal dröm om att utbilda sig till barnmorska.

Fakta: Valet till Europaparlamentet

Sverige går till val söndag 7 juni.

27 medlemsländer har val samtidigt, de flesta har val samma dag som Sverige.

Parlamentet har 736 platser. De som väljs sitter 2009-2014.

Sverige röstar om 18 platser. (Fler medlemsländer gör att varje land får färre platser än tidigare).

I dag har Sverige 19 EU-parlamentariker. Mandatfördelningen i svenska gruppen: M 4, FP 2, KD 1, C 1, S 5, V 2, MP 1, Junilistan 3.

Valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2004 var 37,9 procent, att jämföra med riksdagsvalet 2006 då 82 procent deltog.