S:ta Clara kyrkas vänner, en EFS-förening inom Stockholms domkyrkoförsamling, har chans att få en ny friare ställning inom Svenska kyrkan.
Den ekonomiska situationen har fått både domprosten och kyrkorådet att se positivt på att föreningen får både större frihet - och ansvar.
Förslaget går ut på att föreningen S:ta Clara kyrkas vänner på egen hand tar ansvar för kyrkans verksamhet, både gudstjänster och det diakonala arbetet. För det senare ska man få anslag ur domkyrkoförsamlingens fonder, man har ännu inte förhandlat färdigt om hur stora anslag.
För hyra av katedral och tillhörande lokaler kommer föreningen att betala en symbolisk summa, en krona per år, till domkyrkoförsamlingen som behåller ansvaret för fastigheterna. Till att börja med handlar det om ett fyraårigt avtal.
Förslaget presenterades för ett 80-tal av medlemmarna i S:ta Clara kyrkas vänner i samband med föreningens årsmöte i helgen.
- Det var ett informationsmöte, många är glada att få veta mer eftersom man hör rykten om vad som är på gång, säger Marianne Lidskog, ordförande i S:ta Clara kyrkas vänner.
Sedan i höstas har hon och andra representanter för föreningen regelbundet träffat företrädare för Stockholms domkyrkoförsamling och för EFS Mittsverige för att diskutera S:ta Claras framtid. Det är domkyrkoförsamlingens dåliga ekonomi som har föranlett samtalen.
Ekonomiska bekymmer- Från början var det en öppen och förutsättningslös diskussion, vi bollade olika idéer. Men det hela har blivit allt mer konkret efterhand som de ekonomiska bekymren ökat, säger Marianne Lidskog.
- Vi fick frågan om vi kunde ta ett större ekonomiskt ansvar själva, men egentligen har vi nog inget val. Vi har ju redan märkt att de inte har råd att anställa folk, när organisten Per Thunarf slutade fick vi ingen ersättare.
Föreningen S:ta Clara kyrkas vänner har cirka 300 medlemmar. Dessa bidrar idag med ett omfattande ideellt arbete och man bär också till viss del kyrkans ekonomi med flera personer på lönelistan. Budget för nästa år är 2,3 miljoner kronor. Skulle man bli sin egen skulle kostnaderna öka med ytterligare 1,7 miljoner kronor enligt arbetsgruppens beräkningar. Det är frivilliginsatser och offrande som ska bära ekonomin, precis som i traditionella frikyrkor.
- Det gäller att räkna på det, det är vi inte klara med. Men som sagt, de har aviserat att vi hade fått göra så här i alla fall, säger Marianne Lidskog.
Fördelarna för föreningen är att den och arbetslaget får stor frihet att utforma verksamheten. Man måste fortsätta att följa Svenska kyrkans ordning, det vill säga bland annat hålla en huvudgudstjänst varje vecka, samt endast anställa präster och diakoner vigda i Svenska kyrkan. Men i övrigt gör man som man vill och besluten är inte längre underställda domprosten, för närvarande Åke Bonnier, eller kyrkorådet.
Och detta ser kyrkorådet ordförande Sören Ekström mycket positivt på. Han poängterar att den här lösningen har flera fördelar.
Handlar inte bara om ekonomi- Det var Carl-Erik Sahlberg, domkyrkokominister, som för något år sedan tog upp frågan om en större frihet för verksamheten i S:ta Clara. De vill gå mot att bli en egen församling.
- Detta sammanföll med en besvärlig ekonomisk situation i domkyrkoförsamling. Ju mer vi tittade på de här två frågorna, desto mer positivt har det här alternativet framstått.
- Men det handlar inte bara om ekonomi. Jag tror verkligen att det blir bra för S:ta Clara att få en friare ställning, säger Sören Ekström.
Han vill dock inte att detta ska uppfattas som ett försök att skapa en egen församling inom domkyrkoförsamlingen. Att fritt medlemskap skulle bli normen inom Svenska kyrkan ligger flera kyrkomöten in i framtiden.
- Men en sån sak skulle innebära en stor förändring för S:ta Clara. Man skulle förmodligen få tillräckligt många som skulle välja att tillhöra där, för att kunna bilda en egen församling.
Enligt Sören Ekström är kyrkorådet positiv till den föreslagna förändringen. I föreningen S:ta Clara kyrkas vänner krävs nu ett extra medlemsmöte för att fatta beslut i frågan.
Fakta: Medlemskap inom Svenska kyrkan
Det finns tre icke-territoriella församlingar i Stockholm: Finska församlingen för finsktalande, Tyska församlingen för tysktalande och Hovförsamlingen för anställda vid hovet. Medlemskapet bygger på andra kriterier än var man är bosatt.
Fritt medlemskap, att man själv får välja vilken församling man vill tillhöra och ge sin kyrkoavgift till har diskuterats i många år inom Svenska kyrkan. Motionerna i denna fråga har ständigt återkommit på Kyrkomötet och med tiden vunnit allt större stöd.
Inom Svenska kyrkan pågår en utredning om församlingsbegreppet och församlingarnas arbete. Den väntas vara klar 2010.