Kokain och drinkar är inget konstigt på Wall Street. Men att företagshajarna erkänner sina drogproblem är desto ovanligare. I krisens spår ökar dock antalet hjälpsökande finansmän på USA:s avvänjningskliniker.
- Vi ser absolut fler som kommer in och skyller på antingen förlorade jobb, stora finansiella omkastningar eller investeringar hos (den bedrägerianklagade storfinansmannen) Bernie Madoff, berättar Sigurd Ackerman på Silver Hill-sjukhusets rehabiliteringsanläggning i New Canaan i Connecticut.
- De behandlas för antingen depressioner eller ökad droganvändning eller både och.
I den lilla staden finns en hög andel välbeställda fondmäklare och bankanställda som pendlar till affärskvarteren i New York, ett par mil åt sydväst. Här finns gott om eleganta boutiquer för finansfolket och deras respektive.
Men på sistone har krisen gjort sig tydligt påmind.
- Vi har haft fler än 50 hus som blivit utmätta i den här staden och det har nog aldrig hänt förut. Antalet fall av våldsamheter i hemmen har gått i taket, något som ofta är väldigt nära kopplat till missbruk, säger Robert Curry, chef för en konsultfirma i New Canaan som tar fram behandlingsprogram för företagsledare med drogproblem. Hans firma lider inte av krisen. - Företagen skär ned och budgetarna minskas - ändå ser vi en ökning i vår verksamhet. Bland klienterna finns framför allt bankirer, företagare och läkare, nästan uteslutande män.
I finanskretsarna på Wall Street är det inte ovanligt att långa arbetsdagar glider över i middagar och drinkar med kunderna. Efteråt väntar sena nattklubbssvängar med snapsar och droger. Psykologen Harris Stratyner konstaterar dessutom att finansvärlden i sig ofta lockar till sig personer som söker efter extrema kickar.
- Det finns en adrenalinkick som är knuten till ekonomin. Varför attraheras så många av den här världen? Inte alla, men väldigt många, är redan offer för en ständig jakt på spänning och risktagande, säger Stratyner, anställd vid en välgörenhetsstiftelse som arbetar med beroendebehandling.
Olika beroenden och mentala problem - som ofta går hand i hand - kostar enligt Stratyner motsvarande nästan 1,5 biljoner kronor för USA i förlorad arbetskapacitet varje år.
I finansvärlden talas det dessutom tyst om missbruksproblem och liknande.
- Man förväntas vara på topp och klara av allt möjligt, säger en finansman som sedan i augusti behandlas för sitt alkoholmissbruk.
- Det pågår inte direkt mängder av möten där man sitter ner och frågar andra hur de mår. Ingen går omkring och säger att de lider med en, berättar finansmannen som inte vill uppge sitt namn. Skam och skuldkänslor omger fortfarande missbruket. Att bankmännen sällan vågar tala öppet om sina problem gör också att de ofta betalar för behandlingen ur egen ficka - många gånger närmare 200 000 kronor i månaden, eller till och med ännu mer.
- Det är mer än vad jag skulle önska. Men det är inte lika dyrt som att förlora sitt jobb - eller en kund, eller sin familj, säger den anonyme finansmannen i New Canaan. Claudia