Islamister och kristna kan ta makten i Libanon

Många libaneser var skeptiska när schejk Hassan Nasrallah och general Michel Aoun fann varandra för tre år sedan. Alliansen kunde aldrig hålla mellan Hizbollah-ledaren, nära knuten till Iran och Syrien, och den tidigare extremt antisyriske överbefälhavaren som just kommit hem efter 15 års exil i Paris, trodde de.

Men i dag är de båda på god väg att vinna valet. Samarbetet tjänar bådas syften och de tippas besegra den av USA och Frankrike stödda koalition som dominerat regeringen i Beirut den senaste mandatperioden.

Hizbollah, "Guds parti", är en stat i staten, både politiskt parti och välrustad milis. Den shiamuslimska rörelsen är sedan ett år med i samlingsregeringen - med vetorätt - men ser sig samtidigt som kämpande opposition.

- Efter den 7 juni blir det en ny scen. Vi ska verka för en nationell samlingsregering. Det hänger på den andra sidan om vi lyckas, säger Hizbollahs vice ledare, schejk Naim Kassem, i sitt gömställe i södra Beirut till nyhetsbyrån AP.

Hela Hizbollah-ledningen har gått under jorden av fruktan för israeliska attentat. Israel och Hizbollah utkämpade ett blodigt krig sommaren 2006 som vållade stor förödelse på båda sidor.

För att slå vakt om alliansen med sina kristna vänner har Hizbollah tonat ned sin militant islamistiska valpropaganda. De försöker övertyga de icke-shiitiska väljarna om att partiet respekterar Libanons karaktär som ett land med många religiösa och etniska grupper. Hizbollah försöker också övertyga skeptikerna om att de inte är ett verktyg för Iran - och framför allt inte för det mäktiga grannlandet Syrien, som tvingades dra bort sina trupper från Libanon häromåret men alltjämt har stort politiskt inflytande i sin tidigare lydstat.

General Aoun, ledare för Fria patriotiska fronten, understryker att han inte bara är en marionett som slagit sina påsar ihop med Hizbollah av opportunistiska skäl. Han säger att deras samarbete bidrar till harmoni mellan Libanons olika grupper.

- Alliansen har räddat nationen från en lång rad dåliga alternativ ? Jag har aldrig för ett ögonblick känt att jag är täckmantel för den persiska invasionen, sa Aoun i ett valtal häromdagen.

Varken Hizbollah eller något annat parti kan ensamt vinna majoritet i parlamentet, bara koalitioner över religionsgränserna kan göra det. Libanons politiska system är uppbyggt på religiös och etnisk maktdelning. Hälften av de 128 platserna i parlamentet är reserverade för kristna, av vilka de flesta är maroniter. Av den muslimska halvan går 27 vardera till sunniter och shiiter, medan återstoden besätts av druser och alawiter.

Presidenten är alltid maronitisk kristen, premiärministern sunnimuslim, parlamentets talman shiamuslim. Samma religiösa kriterier gäller också för en rad lägre befattningar.

Fördelningen bygger på fiktionen att de kristna fortfarande utgör minst hälften av befolkningen. Men de är sedan länge i minoritet, medan shiiterna är den största religiösa gruppen.

I årets val står 14 mars-rörelsen mot 8 mars-rörelsen. Namnen härrör från de olika politiska lägrens jättedemonstrationer i Beirut den dramatiska våren 2005 då expremiärminister Rafik Hariri mördades och Syrien tvingades dra bort sin armé ur Libanon.

Den starkt antisyriska alliansen "14 mars" backas upp av USA och Frankrike och styr landet i dag, medan "8 mars" domineras av Hizbollah och Aoun.

Libanons sunnimuslimer stödjer mangrant "14 mars" som är den sunnitiska miljardärfamiljen Hariris skötebarn. Shiiterna sluter lika starkt upp bakom Hizbollah och ett annat shiitiskt stödparti.

Det innebär att de kristna väljarna får en nyckelroll i år. De är den enda grupp som är politiskt splittrad mellan de båda lägren. Därför utkämpas de hårdaste valkamperna i de kristna distrikten.

- Det är ert val mellan fred och krig ? Valet står mellan Gaza och en utvecklad, civiliserad libanesisk stat, sa Sami Gemayel från det kristna falangistpartiet i ett tv-framträdande nyligen.

Han tillhör den beryktade familjen Gemayel som i generationer varit en av Libanons "krigsherrar" och vars ledande medlemmar ofta gått en blodig död till mötes. I dag är familjens fruktade milis ett minne blott, medan partiet tillhör den regerande 14 mars-rörelsen.

Som alltid utkämpar hela Mellanöstern sina bataljer på libanesisk mark. Årets val är inget undantag. USA-lierade stater som Egypten, Jordanien och Saudiarabien står mot "axeln" Iran-Syrien-Hizbollah-Hamas.

"De två lägren ? återspeglar de två ideologier som nu tävlar mot varandra i Mellanöstern. Valresultatet kommer att klargöra den relativa styrkan hos dessa båda läger. Och troligen avslöja att de är nästan jämnstarka vilket på nytt stärker behovet av att förhandla fram samexistens och maktdelning", skriver Rami Khoury, kommentator i Beiruttidningen Daily Star.