Dags för miljöfrågorna att ta steget in på pingstarenan, på allvar. Nystartade nätverket Morip menar att det är en skyldighet gentemot skaparen och en trovärdighetsfråga gentemot omvärlden.
Morip står för "Miljö och rättvisa inom Pingst". Rättvise- och solidaritetsfrågorna har betonats på olika sätt inom pingströrelsen, utomlands genom biståndsorganisationen PMU och nationellt genom LP-verksamheten, exempelvis. Men miljöperspektivet har oftast hamnat på mellanhand, menar de.
- Det finns en attityd av "Jesus ska ändå komma snart", men vi kan läsa så tydligt i Bibeln att Gud kallar oss till ett förvaltarskap av skapelsen, säger Anna Gustavsson.
Dessutom är miljöfrågorna egentligen även i allra högsta grad en fråga om solidaritet och rättvisa säger de.
- Vi skulle kunna engagera oss utifrån ren självbevarelsedrift, för att vi vill kunna leva vidare, men som kristna måste vi börja tänka ett steg längre också. Vi har förvaltarskapet, inför Gud, men vi har en skyldighet att tänka på medmänniskor också, säger Jacob Hyving.
Vad gör församlingarna?Det behöver funderas kring vad en kristen livsstil är och innebär på de här områdena menar nätverket. Privat har många gjort det redan men när det kommer till det gemensamma i exempelvis församlingen funkar det ofta sämre. Sopsortering, lågenergilampor, rättvisemärkt är konkreta saker de nämner som församlingar direkt borde se över. Men man kan även tänka i bredare perspektiv.
- Man kan exempelvis fundera på om lokalerna används på rätt sätt, kan de användas till mer, effektiveras? säger Victor Egerbo.
En trovärdighetsfrågaOch dessutom, vid sidan om allt detta är det en trovärdighetsfråga gentemot omvärlden menar Elin Hyving. Kristna borde fundera över vilka signaler om Gud och sin tro de sänder om de inte tar miljöperspektivet på allvar, tycker hon.
- Det pratas som aldrig förr om miljö i dag, för mig är det inte trovärdigt om vi inte tar vårt förvaltningsansvar på allvar.