För stora kistor och för liten ungnsöppning ställer till problem vid kremering. Svenskarna blir både längre och bredare och det ställer krav på större kremationsugnar.
Begravningsbyråerna kan berätta om tillfällen då man tvingats ändra från kremering till jordfästning på grund av för stora kistor.
- Man har som anhörig då haft en tanke om hur det ska utföras, och den avlidne har kanske själv haft en önskan om att kremeras. Då tvingas man göra ett nytt ställningstagande, och det praktiska får ju bestämma hur det ska genomföras, säger Bengt-Erik Eriksson, kundmottagare på en begravningsbyrå i Stockholm, till Ekot.
Den vanligaste kistan är 60 cm bred och 2 meter lång, men efterfrågan på andra storlekar ökar. Fonus kistfabrik har ökat sin tillverkning kraftigt och gör nu omkring 300 kistor om året med specialmått.
I Malmö byggs för tillfället ett nytt krematorium. Där förbereder man för en ugn som kan kremera kistor som är upp till en meter breda.
- Jag tycker att det är förutseende av Malmö att ta med i beräkningarna att vi i västvärlden blir större, säger Jan-Olov Andersson, vd på branschorganisationen Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.
Han menar att i de fall det ska byggas nytt bör man ha detta i åtanke på flera håll.