Världens ögon riktas mot Iran efter anklagelserna om valfusk i presidentvalet. I helgen drabbade tusentals demonstranter samman med beväpnade styrkor. Uppgifter om flera dödsfall finns.
Presidenten Mahmoud Ahmadinejad är nu ifrågasatt president i ett land som styrs med muslimska sharialagar, och där den verkliga makten finns hos mäktiga ayatollan Ali Khamenei som den högste ledaren. Han efterträdde ayatolla Khomeini efter dennes död 1989.
30 år efter revolutionen 1979 är Iran en teokratisk republik där mänskliga rättigheter och religionsfrihet i hög grad är satta på undantag.Detta visar sig återigen när de folkliga protesterna nu slås tillbaka med våld och flera hundra har gripits.
Västerländska journalister stoppas från att rapportera om vad som händer. Nyheterna får i stället spridas så gott det går via andra rapportörer på Internet.
Mahmoud Ahmadinejad har i väst gjort sig känd som presidenten som inviger nya kärnanläggningar - och skapar rädsla för framtida kärnvapenanvändning. Han drar sig inte för hätska utfall mot Israel, eller för att stötta terrorstämplade organisationer som Hamas och Hizbollah.
Nyligen väckte han uppmärksamhet vid FN-konferensen mot rasism, där han anklagade Israel för att vara en rasistisk stat.
På hemmaplan har mottagandet varit mer blandat. Men att det finns ett folkligt missnöje med det nuvarande styret är ganska uppenbart efter de senaste dagarnas protester. Inom den religiösa eliten pågår samtidigt en maktkamp.
Frustrationen hos omvärlden är påtaglig - och balansgången svår kring hur man bäst respekterar Irans befolkning. Ahmadinejad tar samtidigt till det klassiska tricket att anklaga utåt om "uppvigling" som förevändning för en hårdför linje mot de egna.Näst efter Kina är Iran det land i världen som i dag avrättar flest människor. När det gäller religionsfriheten har de styrande i landet de senaste åren ökat trycket mot den som vill konvertera från islam, eller som förolämpar religionens profet.
En lag har diskuterats i parlamentet om att de brotten utan undantag ska straffas med döden. Ett stort antal kristna arresterades på oklara grunder under förra året, enligt Amnesty.
Muslimska regimer som flagrant bryter mot mänskliga rättigheter och religionsfrihet bör mötas med starka fördömanden av omvärlden på det området. Det gäller även Iran.
Att USA:s president Obama just nu är lite mer försiktig på grund av historiska låsningar till amerikanarna får inte hindra andra länder att vara tydliga.Det spända läget i Iran kvarstår. I går medgav det inflytelserika väktarrådet vissa felaktigheter i valet även om man försöker tona ner saken. Oavsett vad som händer kring presidentposten lär iraniernas situation inte omedelbart förändras så mycket. Utmanaren, Mir Hossein Mousavi, står knappast för något radikalt nytt.