Vi anser att fler kristna arrangörer ska våga utmana sig själva och sina arrangemang med att tro att Gud använder kvinnor vid mikrofonerna.
Festivalen Frizon , som arrangeras av EFK UNG, går i år av stapeln för elfte gången. Vi har sedan starten jobbat med jämställdheten bland våra medverkande. Förra året var fem av elva talare i gudstjänster och bibelstudier kvinnor. I år är det tyvärr bara tre av nio talare som är kvinnor.
Vad gäller seminarier var siffran förra året 13 av 32 kvinnor och i år är 11 av 26 kvinnor. Vi har inte lyckats, vi vill inte slå oss för bröstet med vad vi åstadkommit, men vi vill dela med oss av våra erfarenheter.
Precis som Nyhemsveckans värdpastor Per-Åke Enström säger i Dagens artikel 2009-06-15, så svarar män oftare ja på talarförfrågningar. Och det är inte den enda svårigheten. Det finns färre kvinnliga talare att välja mellan i utgångsläget och av dem har inte så många erfarenhet av att tala i större sammanhang.
Vi vill dock inte nedslås av det utan tror att för Gud är allt möjligt. Temat för årets Frizonfestival är Uppbrott och vi vill inspireras till att bryta upp från de föreställningar och mönster vi lätt hamnar i.
Ur vår tematext för året kan man läsa: "Gång på gång kallar Gud till uppbrott. Abraham kallas att lämna Ur och det judiska folket kallas ut ur slaveriet i Egypten. Gud själv gör ett uppbrott i sin gudomlighet för att, som det står i Johannes-evangeliet, tälta bland oss människor." Vi bör hela tiden vara beredda att bryta upp från vår tendens att favorisera manliga talare.
Under åren har vi slitit vårt hår, bett till Gud, ringt många samtal och kämpat för att bereda plats för kvinnliga talare. Vi har två förslag som vi tror kan hjälpa andra arrangörer att jobba med frågan.
För det första har det varit en hjälp att fokusera på budskap före person. Vi jobbar allt mer med ett budskap vi tror Gud vill förmedla, snarare än ett boka de mest populära talarna. Varje år jobbar vi med ett tema för festivalen och har, när vi frågar talare, redan ett ämne och en bibeltext för dem att tala utifrån.
Undervisningens innehåll bygger inte bara på talarens förmåga utan är ett samarbete där vi tillsammans försöker höra Guds röst och skapa ett sammanhang för budskapet.
Med en tydligare fokusering på budskapet istället för stjärnpredikanten blir det lättare att fråga kvinnor om att tala.
För det andra tror vi att många arrangörer gör gott i att rannsaka hur de mäter kvalité gällande talare. Mäter vi pondus i breda axlar och karisma i en ordentlig basröst?
Exemplen är överdrivna, men om vi tycker att typiska manliga attribut gör en bra talare är det inte konstigt att vi frågar fler manliga talare än kvinnliga. Vi har upplevt att Frizon har hittat kompetenta kvinnliga talare med hjälp av att rannsaka vår bild av en bra talare.
Per-Åke Enström säger i ovan nämnda artikel att "Det handlar om identifikation, kvinnor har förstås lättare att identifiera sig med kvinnor, så är det ju". Vi menar att det inte bara är kvinnor som behöver kvinnor vid mikrofonen. Vi tror också att män behöver de andra perspektiv som kvinnliga talare kan ge.
Vi tror inte att könskvotering är rätt sätt att gå för vår festival. Men vi tror att Gud har förmågan och viljan att tala genom både kvinnor och män och ser det som dålig kvalité på vårt program om det är för få kvinnor som talar. Vi anser att fler kristna arrangörer ska våga utmana sig själva och sina arrangemang med att tro att Gud använder kvinnor vid mikrofonerna.
