En ny definition på hatbott där religiös övertygelse finns med. Det arbetar Brottsförebyggande rådet med. På måndagen presenterades den senaste statistiken.
Förra året anmäldes knappt 5 900 hatbrott och jämfört med året dessförinnan har antalet motiv blivit fler, rapporterar Brottsförebyggande rådet. Därmed har Brå närmat sig lagstiftningen när det gäller hatbrott.
- Brå:s nya definition är mer inkluderande. Om du utsätts för ett främlingsfientligt eller rasistiskt hatbrott ska det inte spela någon roll om du är svensk, rom, afrosvensk, eller same, säger Anna Molarin, utredare på Brå, på rådets hemsida.
Brå gör bedömningen att bakom nästan tre av fyra hatbrott - 72 procent - finns främlingsfientliga och/eller rasistiska motiv. Som nummer på två listan kommer homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv, vilka uppgår till 18 procent.
Tio procent av hatbrotten bottnar i antipatier mot människors religiösa uppfattningar. Räknat i antalet anmälningar under 2008 blir det 602 anmälda hatbrott.
Den vanligaste brottstypen vid hatbrott är olaga hot eller ofredande följt av våldsbrott och ärekränkning. Vid antisemitiska hatbrott är dock hets mot folkgrupp vanligare än vid övriga hatbrott medan skadegörelse/klotter är betydligt vanligare vid övriga antireligiösa hatbrott.
För samtliga hatbrott gäller att största risken att råka ut är på vardagliga platser, som i hemmet och på arbetsplatsen eller på allmänna platser som till exempel i en park eller på torget.