– De verkar tro att religion handlar om några etiska blixtnedslag i huvudet på folk. Att Gud talar om vad man ska göra i olika situationer. Då har man liksom inte levt sig in i vad denna driv- och uppmuntranskraft är.
Wejryd menar att alla ”goda religoner” har en vördnad för livet och att den resulterar i att de ”allra, allra” flesta vill göra något bra för sina medmänniskor och kommande generationer.
– Det är det etiska torg som vi kan röra oss på, både ateister och religiösa. Sen kan vi som kristna eller med annan religion tillföra perspektiv.
Han betonar förvaltarskapstanken, internationella frågor och inte minst fattigdomsperspektivet.
- Det är levande i de kristna traditionerna.
Det första Anders Wejryd gjorde när han kom till Visby var att gå till ”(G) som i Gud” och lyssna på Dagens seminarium om religionsfrihet. Den grundade sig i en rapport från Svenska missionsrådet. En rapport som menar att Sverige borde driva frågan tydligare, både nationellt och internationellt.
I debatten kom kritik mot att utredningen, att de förslag som presenteras måste vara mer konkreta för att få genomslag.
Men det tycker inte nödvändigtvis Anders Wejryd .
– Det är hemskt viktigt att vi vågar oss på att lyfta principiella frågor.
– Jag vill påminna om att de individuella fri- och rättigheterna har sprungit väldigt mycket ur religionsfriheten. Det handlar om individens religionsfrihet, inte religionernas frihet.
Han säger att det finns en tendens i Sverige att frågan om relgionsfrihet göms undan.
– Vi tror att det är någon underavdelning till yttrandefriheten. Jag menar att har vi själva roten till det som bygger mänskliga rättigheter, individens rättighet att söka och finna sin religion.
Hur ser det ut, i praktiken, för religionsfriheten i Sverige?
– Bättre än på många andra håll i världen där det ser förskräckligt ut. Men jag tycker inte att det ser så muntert ut här heller och det är viktigt att lyfta fram. Ju mindre man vet om religion desto mer rädd blir man för den.
Rädslan leder till tysthet, att man inte vågar möta religion, och det är därför man försöker lyfta undan religionen, förklarar ärkebiskopen.
– Det tror jag skapar en delning i samhället som kan bli oerhört olycklig. Vi behöver alla goda krafter tillsammans sträva efter att bygga samhället oavsett om vi är muslimer ateister, pingstvänner eller grekisk-ortodoxa.
Han håller med om bilden av att vi lever i ett postreligiöst samhälle. Att religionen håller på att återta mark. Men är inte så säker på att den gör det i enskilda människors liv. Men hoppas, det gör han.
Anders Wejryd beskriver sin uppgift under Almedalsveckan att läsa av vilka frågor som är viktiga ur människors perspektiv. Vad man väljer att lyfta fram för att bidra till att bygga en bättre värld.
Själv ska han bland annat tala om barns och kvinnors utsatthet.
– För kyrkans del är de sociala frågorna väldigt viktiga. Också för att vi ska inse vad det är för värld som vi delar och som vi ska ta ansvar i. Att se människan.
Anders Wejryd har varit ärkebiskop i snart tre år. En av de saker han lyft mest om är klimatfrågan. Och självklart handlar det även mycket om miljö i Almedalen också.
Ingvar Carlsson, den tidigare statsministern, pratade häromdagen om både behovet och faran med makt.
Hur känner du inför det?
– Så är det ju. Om man inte hela tiden samspelar med de människor vars liv ens beslut handlar om får man väldigt konstiga perspektiv och proportioner. Rätt vad det är blir man uppfylld av frågor man vill få igenom. Varje hjälp att dela andras och varandras liv är ju viktig i ett samhälle. Och det är klart att då är en sådan här vecka lite artificiell, men det blir i alla fall en chans att träffa många andra.
Till sist ber Dagen ärkebiskopen att formulera en bön för alla makthavare i Almedalen.
”Bevara oss. Uppmuntra de som har ansvar och hjälp oss alla att inse att vi har ansvar i både stort och smått!”
– Det kanske är det här som ger livet innehåll, och det ska man bejaka, säger Anders Wejryd.
Se hela intervjun med Anders Wejryd här: