Med ett agnostiskt manifest vill Stefan Einhorn skapa dialog

"Eftersom de skillnader och likheter som föreligger mellan världens religioner gör det sannolikt att den absoluta majoriteten av religioner, alternativt alla, innehåller såväl osanningar som sanningar ... " Så börjar Stefan Einhorns agnostiska manifest som består av sju punkter.

Syftet med manifestet är att skapa dialog och debatt om livsfrågorna och att skapa ett utrymme där såväl troende, ateister och agnostiker kan diskutera.

- Jag är trött på att vi ska vara instängda i en fålla som antingen troende eller ateister. Som agnostiker blir man dessutom ibland attackerad av troende och ateister som säger att det är fegt att inte ta ställning, men man kan faktiskt inte tvinga människor att veta. Det är inte fel att inta en ödmjuk inställning till livets frågor, säger Stefan Einhorn.

Att agnostiker behöver ett manifest är givet för Stefan Einhorn.

- Detta är ett sätt att understryka att det är helt acceptabelt att säga att man inte vet. Debatten om vår uppkomst och livets mening är inte exklusiv för de som har en tro och de som är ateister. Det här är mitt sätt att skapa ett utrymme för de som faktiskt inte vet vad de tror, säger han.

Dina sju punkter är inte unika för just agnostiker utan är de vanligaste värdegrunderna för de flesta religioner, vill du göra agnosticism till en religion?

- Nej, absolut inte! En religion är ju ett trossystem och att skapa något sådan är ingenting jag vill göra. Jag vill skapa en mötesplats och en dialog och knyta samman grupperingar, säger Stefan Einhorn.

- Vi får se om manifestet fyller ett behov. Det behövs ett utrymme och jag har träffat många agnostiker som känner sig undanskuffade i debatten om de stora livsfrågorna. Men jag har faktiskt ingen aning om vad som händer, vi får se, säger han.

Sten-Gunnar Hedin, pastor i pingströrelsen, kom 2003 ut med "Jesusmanifestet" tillsammans med katolska biskopen Anders Arborelius. Om Stefan Einhorns manifest talar han välvilligt.

- Det finns en ödmjukhet i Einhorns sju punkter och det är förutsättningen för att en diskussion ska kunna ske. Religioner och ideologier som inte grundar sig i ödmjukhet har en tendens att sluta i fanatism och sekterism, säger han.

Sten-Gunnar Hedin tror att det är lättare för den kristna kyrkan att närma sig en agnostiker än någon som är uttalad ateist.

- Bakom en agnostiker gömmer sig ofta en människa med en längtan och frågor. Ateister brukar vara närmare Gud än vad de säger själva men de är svårare att nå fram till, säger Sten-Gunnar Hedin.