I en gästkrönika den 23 juli beskriver pingstpastor Sten-Gunnar Hedin ateister som militanta och desperat ursinniga när de ifrågasätter de övernaturliga väsen som religiösa personer trosvisst håller för sanna.
Därefter spekulerar han i orsaker till att ateister granskar religiösa utsagor och tycker sig finna en orsak. Skälet hävdar han är att ateister skulle anse att det som är oförutsägbart är provocerande, att allt som inte går att mäta, analysera och kontrollera är farligt och hotande.
Men i själva verket är det precis tvärtom. Ateister accepterar att det finns företeelser och fenomen om vilka vi i dag har ofullständig kunskap. För andra är däremot ovissheten så otänkbar och förorsakar en sådan otrygghet att de i stället hittar på förklaringar, eller anammar andra människors påhittade förklaringar: sagor om ett övernaturligt väsens verksamhet (eller flera sådana väsen).
Med människans egocentriska utgångspunkt har sådana påhittade väsen ofta givits människolika utseenden.
Med en anekdot försöker Hedin illustrera att debatt kring gudars existens skulle vara ogörlig. Episoden förtäljer att en person drömde att han bad sin gud om en apelsin och tyckte att han blivit bönhörd när han omedelbart fick en, samtidigt som han vaknade. Men apelsinen hade helt enkelt levererats av en annan person, en ateist.
Båda fann stöd för sina diametralt motsatta tolkningar.
Berättelsen är ett typexempel på det slags efterkonstruktioner som bidragit till att religiösa människor tillskriver påhittade väsen orimliga förmågor. Det är nämligen numera välkänt att händelseförlopp som utspelas i samma ögonblick som man vaknar ibland kan vävas in i en dröm på ett till synes logiskt sätt.
Detta sker eftersom våra sinnen som känsel och hörsel kan reagera på signaler innan vi hunnit bli fullständigt vakna. Att apelsinens uppdykande ges en gudomlig förklaring är således en efterkonstruktion som sker redan i drömmen.
Vetenskapen kan förstås inte bevisa att det är så i det enskilda fallet. Men sammantaget ger mängder av observationer och studier av hur våra hjärnor fungerar en mycket rimligare förklaring än den övernaturliga.
Förutom att Hedins resonemang således förefaller sakligt fel visar hans andra exempel hur en enkel och rimlig förklaring förkastas till förmån för religiöst önsketänkande.
Personer med olika religiösa bakgrunder skulle ha gjort vitt skilda tolkningar präglade av sina respektive trossystem. Ironiskt nog kan religiösa personer vara mycket logiska när det gäller att analysera - och förkasta - andra religioners förklaringsmodeller. Eller så accepteras vilka absurda tolkningar som helst med hänvisning till postmodern kunskapsrelativism.
Det intressanta är att med rationella och logiska studier av människors tänkande och egenskaper kan vi få en ökad förståelse av hur det går till när orealistiska och felaktiga slutsatser uppkommer, så som i drömepisoden om apelsinen.
Detta leder till en ödmjukare hållning till upplevda händelser - tolkningen i det enskilda fallet kan faktiskt vara fel. Det är därför dags att ändra epitet och börja tala om varm logik och varm rationalitet eftersom dessa metoder leder till ökad förståelse inte bara av vår värld utan också av oss människor.