Kristdemokraterna och IF Metall arrangerar seminarium om varför Sverige behöver försvarsindustrin. Bland deltagarna var, Alf Svensson, EU-parlamentariker, Göran Persson f.d. statsminister och IF Metalls Stefan Löven.
Det är svårt att inte uppfatta KD:s seminarium som propaganda för vapenindustrin i stort och indirekt för vapenexporten.
Det seminarium som Kristdemokraterna anordnade i förra veckan om svensk vapenindustri väcker både frågor och oro. Tillverkning av försvarsmateriel och export av dessa kan inte frikopplas från en etisk dimension.
Vi båda kommer från en baptistisk tradition med starka pacifistiska inslag. Vårt starka engagemang i Kristdemokraterna har sin grund i partiets värdegrund. I tidningen Dagen den 2 oktober redogör Göran Hägglund på ett förtjänstfullt sätt för Kristdemokraternas värdegrund. I samma nummer av tidningen återfinns ett stort reportage från ett seminarium som partiet inbjudit till om Sveriges vapenindustri. Rubriken lyder "De försvarar svensk vapenexport".
Det är svårt att inte uppfatta seminariet som ett propagandaseminarium för vapenindustrin i stort och indirekt för vapenexporten. Göran Hägglund har tidigare varit tydlig med Kristdemokraternas hållning att vapenexport är en måttstock på ett lands etik och moral. Mot bakgrund av detta blir seminariets upplägg och begränsning av perspektiv och medverkande deltagare synnerligen märkligt.
Artikeln i Dagen och den rapportering som skett i andra medier ger upphov till flera viktiga frågor.
Står partiledningen bakom seminariet och dess upplägg?
Varför fick inte fredsrörelsens representanter ställa frågor?
Har de kristdemokratiska stadsråden en annan uppfattning än försvarsministern då det gäller upphandling av försvarsmateriel?
Två viktiga frågor som Kristna fredsrörelsens representant hade velat ställa på seminariet var: På vilket sätt ökar svensk säkerhet av att vi säljer vapen till Pakistan och Saudiarabien? Hur ställer sig Kristdemokraterna till ett förbud av att sälja vapen till diktaturer?
Vi menar att dessa frågor i hög grad är relevanta då ett seminarium om vapenindustrin måste innehålla ett så brett perspektiv som möjligt. Det går inte att utelämna demokrati och mänskliga rättigheter.
Alf Svensson sa enligt Dagen att debatten kring svensk vapenindustri "inte är så omfattande och inte så frisk". Man måste fråga sig hur ett sådant uttalande ställer sig mot att de som har en kritisk hållning till försvarsindustrin var förbjudna att ställa frågor under seminariet. Om Alf Svensson önskar att "frågor av en sådan här dignitet måste få belysas från alla tänkbara håll" så borde väl ordet "alla" också betyda "alla".
Det finns i dag stora etiska problem med svensk vapenexport. 2008 exporterade Sverige vapen för 12,7 miljarder kronor, vilket utslaget per innevånare placerar oss på tredje plats bland alla jordens länder. Sverige exporterar till krigförande länder och till de som kränker mänskliga rättigheter. Tidigare i år upptäcktes att svenska vapen hamnat hos Farc-gerillan i Colombia.
Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, säger: "Upptäckten av svenska vapen hos Farc-gerillan i Colombia illustrerar ett grundläggande dilemma med vapenexporten - tillverkarens kontroll upphör vid leverans. Svensk vapenindustri har numera oklara kopplingar till det nationella försvaret, och politiskt uppstår ett växande förklaringsproblem."
Sveriges utrikespolitik vilar på grundläggande värderingar som nedrustning, demokrati, mänskliga rättigheter och utveckling. Frågan om vapenindustri och vapenexport måste vara förenligt med våra utrikespolitiska målsättningar, annars undergrävs Sveriges trovärdighet i världen och möjlighet att bedriva en sammanhållen utrikespolitik. Riksdagen har också antagit en ny politik för global utveckling. Inför beslutet fastslog utrikesutskottet att det är angeläget att svensk vapenindustri inte motverkar arbetet för att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling.
Utifrån seminariet om svensk försvarsindustri blir slutsatsen att Sveriges traditionella principer om nedrustning och utveckling underordnas försvarsindustriella särintressen. Det betyder också att Kristdemokraternas restriktiva hållning i frågan om vapenexport tycks överges i ett av partiet arrangerat seminarium.
Försvarsindustrin får aldrig kompromissa med svensk utrikespolitik. I vår sårbara värld behöver fred, demokrati och mänskliga rättigheter stärkas.
I ett parti vars principprogram inleds med: "Kristdemokrati är demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund" måste frågor om försvar, försvarsindustri och vapenexport diskuteras allsidigt och med respekt för olika åsikter.