- Vad händer med den kristna gudsbilden och människosynen i det här sammanhanget?
Det undrar Lars Johansson, lärare i filosofi på Örebro teologiska högskola och expert på österländska religioner, angående mässan innehållande Oneness blessing.
Han avfärdar tanken att rörelsen inte skulle ha religiösa anspråk.
- Om man har varit i Indien och fått den här utbildningen och blivit initierad i sammanhanget så har man varit vid ett tempel som är dedikerat till Oneness blessing. Huvudgurun där heter Sri Bagavan. Han har inga dåliga anspråk. Han menar att människor som mottar välsignelsen kommer att förändras och få övernaturliga förmågor. Om 60 000 människor tagit emot detta år 2012 så kommer vi dessutom att gå in i en ny tidsålder som innebär en förvandling av inte bara människan utan hela världen.
De som gått kursen säger att de kan lägga in vilken tro som helst i det hela. Kan man det?- Sri Bagavan säger det, men samtidigt märks det ganska tydligt att han utgår från en hinduisk världsbild om alltings grundläggande enhet i kosmos. Så det här är bara en i raden av rörelser och tekniker som utlovar översinnliga förmågor till människor.
Hur blir det när man mixar det med en kristen gudstjänst?- Jag tycker att det är problematiskt. Detta är inte bara en teknik utan utgår från en hel världsbild. Vad händer med den kristna gudsbilden och människosynen i det här sammanhanget?
Är inte det här något som kyrkan alltid gjort - bön med handpåläggning?- Det är tyvärr typiskt för kyrkan att dels inte se rikedomarna i den egna traditionen, dels till varje pris vilja nå utanför egna leden. Många församlingar erbjuder också välsignelse utan att koppla till denna österländska modell, och där man dessutom inte tänker sig att människan kan utveckla paranormala förmågor, men ändå bli helad.
Var går gränsen för att hålla sig inom en kristen kontext?- Jag kan se att detta leder till bekymmer. Det är något mer än bara en metod. Det finns en vidare mening bakom denna välsignelse.