Hon emigrerade till Sverige för att hon inte fick bli präst i Finland. Efter fyrtio år i det nya landet är hon nu biskop i Härnösand. Dagen har träffat Tuulikki Koivunen Bylund.
-Jag måste erkänna att jag känner en enorm revanschglädje eftersom jag inte fick bli präst i Finland, säger hon och knyter handen som i ett segertecken.
Ljus på: Tuulikki Koivunen BylundDet var knappast självklart att Tuulikki Koivunen Bylund skulle bli biskop i Svenska kyrkan. Uppväxt i ett sekulariserat hem, i ett land där kvinnor inte tilläts bli präster fram till 1986. Men Koivunen Bylund hade bestämt sig. 24 år gammal förde prästdrömmarna henne från fosterlandet, över Östersjön, till Sverige.
-Jag lämnade mitt land, mitt språk och min familj för att bli präst. Jag har inte ångrat det, men det var ett större offer än jag någonsin kunnat ana, säger hon.
Underifrånperspektiv-Jag är ju fortfarande en utlänning i Sverige. Bara en sådan sak som språket, jag talar ju inte finlandssvenska som anses väldigt fint i Sverige, utan svenska med finsk brytning, vilket gör att jag genast anses tillhöra en lägre klass. Det blir från teaterchef till sjukvårdsbiträde direkt.
Men underifrånperspektivet och det som Koivunen Bylund själv benämner som halvspråkighet har också hjälp henne, säger hon. Predikningarna har genom det raka och okomplicerade språket blivit lättförståeliga och inte sällan har hon berömts för att vara en god predikant.
-Jag kan ju inget annat än att tala enkelt, säger hon och skrattar.
Det tungsinta arvetÄven det finska tungsinta arvet är en fördel, tycker hon. I alla fall inom Svenska kyrkan.
-Det finns ett allvar i den finska religiositeten som jag bär med mig. Man betonar att vi är syndare men rättfärdiga på samma gång. I Sverige har vi tappat det. Här fokuseras det bara på glädjen. Religiositeten blir därför ofta glättig och lite lattjolajban.
-Men det är nog svårt för er svenskar att förstå hur det är i Finland. När jag var barn kunde jag vakna av att pappa skrek i sömnen. Då var han tillbaka i Karelska näset, i kriget. Det är klart att de svåra tiderna har präglat oss, och präglar mig fortfarande.
Kontroversiella beslutTuulikki Koivunen Bylund är inte rädd att säga vad hon tycker och ta kontroversiella beslut. Det gjorde hon 1998 då hon som domprost beslöt att den omdiskuterade utställningen Ecce Homo skulle visas i Uppsala domkyrka.
Hon har också varit tydlig i sitt ställningstagande för "patienters rätt till en smärtfri död" inom Statens medicinsk-etiska råd, där hon representerat Miljöpartiet under de senaste 12 åren.
-Det är inte i enlighet med det kristna evangeliets kärna att en massa medicinvetenskap och teknik ska hålla folk i smärta när det naturliga är att de ska dö. Vi måste få bort inställningen inom läkarkåren att döden är ett misslyckande, säger hon.
Lämnar politiken Nu ska hon dock avveckla sitt engagemang i rådet, eftersom hon anser att politik och biskopsrollen inte går att kombinera. Istället blir det fullt fokus på Härnösands stift och först ut en rundresa i stiftet under vilken hon ska lyssna in åsikter från präster, frivilliga och vanliga församlingsbor - vilken riktning bör stiftet ta?
Några stora förändringar tror hon dock inte att det blir. Härnösands stift är ju trots allt redan det stift inom Svenska kyrkan som har högst procentuell anslutning i hela landet.
-Dessutom är jag och den förre biskopen Tony Guldbrandzén överens i de stora teologiska frågorna. Den enda skillnaden är att jag inte har lika mycket skägg som han har. Inte än i alla fall, säger hon och skrattar.
Och att hon kommer att trivas i Ångermanland tvivlar hon inte på en sekund.
-Folk är mycket trevligare där uppe än här nere. Jag tycker att Härnösand är fantastiskt.
Fakta: Nybliven biskop i Härnösands stift, född 19 juli 1947 i Åbo.
Domprost i Uppsala domkyrka 1995-2009.
Blev 1998 årets upplänning genom sitt ställningstagande för Ecce Homo.
I biskopsvalet 2004 i Skara stift kom hon på andra plats.
Var 2005 kandidat i biskopsvalet i Åbo stift, kom då på femte plats.
Ordleken
Bibeln
"Daglig läsning."
Film
"Om det är en bra film kan jag slänga mig i väggen som predikant."
Ecce Homo
"Förändrade mycket."
Styrketräning
"Dåligt samvete. Mitt andliga liv lider om jag inte har tränat."
Lila
"Favoritfärg som jag nu får frossa i.