Skövde. Politiker, ordförande i lokala pingstförsamlingen - och nu invald i kyrkofullmäktige. Motsättningar? Inte för Conny Brännberg.
- Min grundsyn är att pingst är en väckelserörelse inom Svenska kyrkan.
Okej, kanske ser Brännberg en motsättning ändå. Politiker bör inte leda Svenska kyrkan, inte utifrån sitt yrke i alla fall.
- Jag vill verka inifrån, från min nya uppgift i kyrkofullmäktige, för en förändring på det området. Kyrkan borde självfallet inte ledas av politiker utan av människor med hjärta för henne - som har passion för kyrkans inre liv. Den borde vara en medlemskyrka som styrs av medlemmar som har kyrkans bästa för ögonen och inget annat.
Men det kan hända att det sammanfaller, att människor som arbetar som politiker också har en genuin kärlek till Svenska kyrkan. Det är så det är för Conny Brännberg, trots att han är tredje generationens pingstvän. Eller kanske på grund av det?
- Jag är uppvuxen med synen på en folkkyrka. Det påstås att Lewi Pethrus menade att pingströrelsen skulle verka inom Svenska kyrkan, inte bara vid sidan om. Jag håller fast vid den uppfattningen, rent teologiskt kan jag inte se annat än att vi är ett, jag tror på enheten.
Dessutom, vid sidan om den teologiska övertygelsen, tycker han inte att det finns någon annan väg än att arbeta tillsammans i ett sekulariserat samhälle. Då gäller det att ta fasta på det som förenar och jobba tillsammans, menar Brännberg.
- Det är så lätt hänt att fokusera på det som skiljer och fastna i det i stället för att formera våra krafter och bli en positiv kraft i samhället. Kyrkan är ovärderlig - politiken kan ge en ny rock men aldrig skapa en ny människa i den.
Bör kyrkan fokusera enbart på det andliga, menar du?- Nej, kyrkan ska se till hela människan - ande, själ och kropp. Många skolor, sjukhus med mera har börjat utifrån det diakonala och kyrkan behöver vara med i debatten om människovärdet, om etiska frågor med mera. Men det är riksdagen som stiftar lagar. Kyrkan ska värna hela människan och livet men även vara medveten om sitt unika huvuduppdrag.
Innebär det att du är två olika personer i politiken och kyrkan?- Nej, jag är densamme var jag än är, den värdegrund som lagts i kyrkan har jag förstås med mig in i politiken. Men jag driver inte andlig omvändelse där. Det gäller att hitta den balansgången.
Vad får du för reaktioner från svensk-kyrkligt håll, ingen som tycker att du borde hålla dig inom pingst?- Nej, faktiskt enbart positiva reaktioner så här långt. Men visst, jag tycker också att det är mer naturligt att jag är med och leder pingstförsamlingen dit jag går för gudstjänst. Men nu har vi det här systemet och då vill jag göra mitt bästa för att bereda möjligheter för Svenska kyrkan att arbeta på bästa sätt.
Vad får du för reaktioner från pingsthåll då? Tanken att man är en del av Svenska kyrkan har väl bleknat rätt kraftigt?- Ja, så är det ju. Numera är vi ett eget samfund, jag var inte emot det men var tveksam. Behov av samverkan förstår jag och jag tycker vi hittat en bra balans så att de lokala församlingarna är fortsatt fria. Men min vision är fortfarande att vi skulle se oss som en del av en folkkyrka, en väckelserörelse inom Svenska kyrkan, i stället för stående vid sidan om.
Många har bestämt sig för att lämna nu efter Kyrkomötets beslut om vigsel av homosexuella.- En del vill markera avståndstagande mot beslutet genom att utträda. Jag förstår det. Men jag gör ett annat val, jag vill vara kvar. Tror mer på möjligheten att förändra inifrån.
Hur menar du med folkkyrka förresten, vill du att det ska bli en enda kyrka?- Det är vi redan. Teologiskt kan jag inte se det på något annat sätt, Gud har bara en församling och sedan finns det lokala, olika uttryck. Det tror jag bara är bra, det bör finnas en mångfald i formen att tillbe, människor vill uttrycka sig på olika sätt. Men vi är ett ändå, för mig är det viktigt att betona.