Moderaternas partisekreteraren Per Schlingmann. | Foto: Leif R Jansson, Scanpix
Som partisekreterare för regeringspartiet nummer ett är han en av svensk politiks huvudrollsinnehavare.
Men när Dagen frågar Moderaternas Per Schlingmann om samarbetet mellan religion och politik, ja då avslutar han helst med ett "pass".
Fakta: Per SchlingmannÅlder: Fyller 40 i oktober.Familj: Hustrun Lotta ochtvå barn.Bor: Nacka, uppvuxen i Borås.CV: Utbildad nationalekonom på Göteborgs universitet. Har jobbat som kommunikationschef på olika företag. Han har varit pressekreterare för Moderata ungdomsförbundet och kommunikationschef för Moderaterna. Sedan 2006 är han partisekreterare.Aktuell: Anses ha stor del i valsuccén 2006 (26,2 procent), bland annat genom lanseringen av "Nya" Moderaterna. Nu har han 208 dagar på sig (till valdagen den 19 september) att återupprepa succén. I senaste undersökningen (Novus Opinion) hade Moderaterna 29,4 procent.Vi träffas på en teater vid Mosebacke i Stockholm. Per Schlingmann har stolt presenterat sju av partiets uppkommande politiker. Han är livrädd för signalerna som antyder att även de "Nya" Moderaterna, en lansering han själv ligger bakom, har en övervikt av äldre väljare.
De unga politikerna har presenterat sina argument för viktiga framtidsfrågor i partiet. Ändå inleder statsminister Fredrik Reinfeldt med att tala vurmande om pensionärerna. Hur går det ihop. Hur ser egentligen taktiken inför valet 2010 ut?
- Jag tror att det är enorm tillgång i mötet mellan generationerna. Kan vi bli ett land där äldre, medelålders och yngre samverkar - då kan vi bli ett väldigt starkt land, förklarar Per Schlingmann.
Vilka är de viktigaste frågorna för unga som du ser det?- Jobb och klimat. Men också vilket land Sverige är att växa upp i. Hur man själv känner inför att leva och sätta barn till världen. I klimatfrågan tror jag att frågan om Sveriges ansvar i världen ligger.
En annan utmaning för Moderaterna är att återkomma till den svenska politiken. Efter ett halvårs EU-ordförandeskap finns risken att partihöjdare som Reinfeldt, Anders Borg och andra kommit för långt bort från den lilla människan. Per Schlingmanns mål är att hitta en motsatt effekt.
- Vi ska möta väljarna med "Föregångslandet Sverige". Då är det viktigt att vinna förtroende och göra politiken så relevant för människor att man kan se sig själv i förhållande till hela samhället. I grunden handlar det om värderingar.
Har ordförandeskapet gjort att ni hamnat på för hög nivå?- Nej, jag tror precis tvärtom. Att människor ser kopplingen att det som sker globalt också påverkar Sverige. Men det är klart att det är en viktig uppgift för alla som varit involverade i ordförandeskapet att visa väljarna att det är vardagen i Sverige som är det avgörande.
Och så är Schlingmann inne på sitt absoluta favoritämne: arbetslinjen. Nu heter det att "vända tillbaka siffrorna till ett jämnare läge".
Svaret är arbetslinjenArbetslinjen är även svaret för hur man lockar invandrare till partiet.
- Politiken måste ge hopp om att snabbt kunna etablera sig bättre i Sverige, på arbetsmarknaden, lära sig svenska ...
I andra kulturer tar religionen ofta en större plats. Något som Fredrik Reinfeldt kritiserats för att inte alltid ge intryck av att förstå. Bland annat har kristna delegationer nobbats vid flertalet tillfällen.
Klarar ni verkligen av att locka människor med större religionsfokus?- Det tror jag definitivt. Jag tycker att vi har ett väldigt öppet klimat. Vi menar tydligt att religion och politik ska skiljas åt. Men att Sverige ska vara ett samhälle med religionsfrihet där vi respekterar varandra och där man kan leva sida vid sida som troende och icke troende. Men det är klart att detta är en utmaning för samhällen som blir mer mångkulturella, hur man ökar inflytandet av människor med invandrarbakgrund i demokratiska församlingar.
Per Schlingmann tar själv upp frågan om könsneutrala äktenskap. Han medger att det var en stor utmaning, men tycker att de skötte frågan bra.
Vad var det svåra i den frågan som du ser det?- Vi hade ju både människor som utifrån sin tro hade en stark uppfattning och personer som hade en helt annan uppfattning. Vi valde tydligt att vara ett parti med en respektfull dialog. Sedan valde en tydlig majoritet att följa partilinjen i omröstningen.
Ett drömscenario i temat religion kontra politik om man lyssnar vidare på kommunikatör Schlingmanns resonemang.
- Det är viktigt för ett parti som vill vara stort och brett att ha en öppen diskussion kring de här frågorna, säger han men fortsätter i nästa andetag:
- Jag är nöjd utifrån min horisont. Både utifrån hur frågan har hanterats i riksdagen och utifrån diskussionen i Kyrkomötet.
Hur tänker du då, skulle inte religion och politik hållas isär?- Jag var och träffade moderata kyrkomötesgruppen inför beslutet i Kyrkomötet. Vi hade en väldigt bra, öppen, respektfull och konstruktiv dialog.
Men om du initierar en dialog med kyrkogruppen, känns det inte som att du då som politiker försöker utöva makt över dem?- Nej, inte alls. Det var inte så att jag kom och försökte pracka på dem vårt partiprogram. Men det är också så att de som representerar oss på kyrkomötet utgår från vårt kyrkopolitiska program som partiledningen antar.
- När vi på partistämman beslutade att verka för könsneutrala äktenskap var vi också tydliga med att om det skulle gå att genomföra i praktiken krävdes att vi följde upp det både i Sveriges riksdag men också i kyrkomötet. Och om detta hade vi en dialog.
Menar du alltså att politiken ska ha makt i kyrkan, men kyrkan inte ska ha någon makt i politiken?- Det här är en diskussion som är stor i partiet huruvida vi ska ställa upp i kyrkoval eller inte. Stämmobeslutet togs, med knapp majoritet det ska sägas, som innebar att vi skulle ställa upp. Nu kommer jag under de kommande åren sondera hur vi ska förhålla oss till nästa kyrkoval.
Kyrkopolitikernas värdeSchlingmann är medveten om kyrkopolitikernas värde för partiet. Och han har en positiv bild av hur kristna tolkar sin tro. Han nämner "starkt engagemang i biståndsfrågor", "synen på det civila samhället", "skolans roll som social aktör" och "synen på föräldraansvar" som exempel.
- Men det ska inte förväxlas med att ha religionen som en ingång för att hävda vissa religioners överlägsen eller underlägsenhet, säger Schlingmann.
Förlåt att jag tjatar, men jag tycker inte att svaret blir tydligt nog. Tycker du inte att det är konstigt, att kyrka och politik får höra ihop när det gynnar partiet, men inte annars?- Jo, det är klart att det finns många skäl som talar för att partier inte ska påverka kyrkan. Framför allt det som har med trosinriktningen att göra. Men jag skulle egentligen vilja passa på den här diskussionen just nu. För det är just det här vi ska diskutera och se hur vi hittar former för framåt. Men vår grundläggande syn är att religion och politik inte hör ihop.
