Därför är kristna republikaner emot Obamacare

Tidigt i morse godkände representanthuset planen för att lösa budgetkrisen i USA och hotet om ett lamslaget land har tillfälligt undanröjts. Men kärnan i konflikten kvarstår och denna stavas Obamas sjukvårdsreform. Bland de största kritikerna till reformen finns de kristna republikanerna.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Sedan i början av oktober har delar av USA:s federala regering varit stängd, men i och med uppgörelsen kan institutionerna återigen öppna och de hundratusentals permitterade anställda kan återvända till sina jobb. 

Skulden för dödläget har tillskrivits det republikanska partiet i en rad opinionsundersökningar – och inte minst Tea Party-rörelsen vars anhängare ofta ses som en del av den kristna högern. Uppgörelsen innebär att Republikanerna tvingats backa på i stort sett alla krav, vilket innebär ett stort bakslag för partiet. Och det har redan höjts kritiska röster inom partiet framförallt från Tea Party-falangen.

Ogillar olika aspekter
Oviljan att acceptera Barack Obamas sjukvårdsreform är bland denna grupp stor – och därför försöker man sänka den framröstade sjukvårdsreformen genom att vägra finansiera statsbudgeten. Orsakerna till varför grupperna ogillar reformen skiftar dock.

– I Tea Party-rörelsen betonar man de ekonomiska aspekterna och motståndet till förstatligande. Rörelsen bryr sig inte om religion utan det handlar helt och hållet om pengar, säger Roland Poirier Martinsson, författare och debattör som sedan flera år tillbaka är bosatt i Texas.

Moraliska argument
De kristna grupperna i denna rörelse motiverar däremot sitt motstånd med moraliska argument, där man inte vill att de egna skattepengarna ska gå till en statlig försäkring som finansierar exempelvis aborter.

I samband med kristna konventet Values Voter Summit i Washington hävdade den konservativa debattören Ben Carson att Obamacare var det värsta som hänt landet sedan slaveriet.

– Det som upprör denna kristna grupp är att försäkringen inskränker den religiösa friheten att bedriva vård i enlighet med de värderingar man har, säger Roland Poirier Martinsson.

 Han menar att kristna repub­likaner inte kopplar staten med socialt ansvar och vill därför inte omsätta bibelord som ”vad ni gjort för dessa mina minsta, har ni också gjort för mig” till politik.

Beroende av staten – inte Gud
Andra kristna debattörer menar att Obamas sjukvårdsreform – som liknas vid ett socialistiskt projekt – leder till ett beroende av staten snarare än Gud.

– Välgörenheten finansieras till stor del av konservativa kristna och det är i kyrkorna man vill att den sociala hjälpen ska finnas, säger han.

Erik Åsard, professor i Nordamerikastudier, hävdar att oppositionen dock inte främst grundar sitt motstånd mot sjukvårdsreformen på religiösa argument.

– Det handlar om den gamla konfliktlinjen mellan individen och staten. I motståndarnas ögon tar staten över ännu en sektor av samhället, trots att reformen bygger på det existerande systemet och att de som inte har försäkring får söka bland olika privata bolag, säger han.

Kan inte betala sina skulder
Som en följd av budgetkonflikten har inga beslut kunnat fattas om att höja det så kallade lånetaket – alltså den summa pengar som landet tillåter sig själv att låna. Taket har höjts 74 gånger tidigare och är nu uppe i svindlande 16 999 miljarder dollar.

I och med uppgörelsen kan nu skuldtaket återigen höjas, men enligt Erik Åsard skjuter de amerikanska politikerna problemen framför sig och han tror att låsningarna kan bli ännu större nästa gång skuldtaket behöver lyftas, i början på nästa år.

– Det kommer att kräva att båda partierna kompromissar med sina hjärtefrågor. För Republikanerna handlar det om att behöva gå med på att höja vissa skatter och för Demokraterna gäller reformering eller till och med nedskärningar i välfärdssystemet. Det kommer att bli mycket svårt, säger han till TT.

 

 

Annons
Annons