De lämnade Knutby och åkte ut i kylan

I flera år var Kenneth och Marita Adolfsson med i Knutby Filadelfia, och omslöts av en varm gemenskap. Men när de började ifrågasätta, och sedan ville lämna, då byttes värmen mot iskyla.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

I fredags publicerade Dagen en lång artikel om Knutby som flera har reagerat på. Församlingsmedlemmar har hört av sig och sagt att den negativa bild som lyftes fram inte stämmer. Andra har undrat vilka de anonyma källorna var, och om det verkligen går att lita på dem. Två dagar efter vår artikel visade ”Kalla fakta” en granskande dokumentär om Knutby, där man lät den före detta medlemmen Kenneth Adolfsson berätta om sina erfarenheter.

Dagen hade innan dess varit i kontakt med honom, men han ville inte uttala sig till oss förrän ”Kalla fakta” sänt sitt program. Nu har han inga problem att göra det som andra inte velat, tala öppet om Knutby Filadelfia.

– Det är för att de är rädda. Många som har lämnat har fortfarande släkt kvar i församlingen, eller vänner där som man inte vill stöta sig med. Andra har varit så djupt involverade i den innersta kretsen att de inte vill uttala sig, säger Kenneth Adolfsson.

I vårt reportage presenterade vi två olika bilder av Knutbyförsamlingen. Kände du igen dig?

– Absolut. Och jag tycker att församlingen inte är ärlig, den döljer något, säger Kenneth Adolfsson.

Positiv bild i början

År 2006 gick han och hustrun Marita med i Knutby Filadelfia. De hade släkt där, och under ett besök var de med på ett bibelstudium. Bilden var då enbart positiv, gemenskapen var varm och det lät som om församlingen hade bearbetat sin kontroversiella historia.

Inom kort hade de båda gått med i församlingen.

– Vi blev hembjudna hela tiden och vi kände att här vill vi vara med. De första åren var fantastiska, vi upplevde att det var en underbar församling, berättar Kenneth Adolfsson.

Men till slut började det gnissla. Och det var när de började ifrågasätta ledarskapet och vissa teologiska bitar som en annan sida kom fram. Från att ha känt sig vara en del av en gemenskap kröp en annan känsla in i kroppen, att de var kontrollerade. Exempelvis skulle de ha en giltig anledning till att inte komma på samlingarna på tisdagar.

– Det kändes som ett tvång till slut. Det var ingen glädje. Och Gud var aldrig riktigt nöjd med oss, utan vi skulle alltid ta ett steg till, att vi hela tiden var tvungna att prestera mer för att få Guds kärlek, säger Kenneth Adolfsson.

Han började också ifrågasätta pastorernas undervisning om Jesus, och menar att de predikade att Jesus var Guds son men inte Gud. När han lyfte fram sin kritik fick han till svar att han inte var enig med församlingen.

– Var vi inte överens så skulle vi diskutera tills vi blev det. Det vill säga, tills vi övertygats om att församlingsledningen hade rätt, säger han.

Känslan av ofrihet växte sig starkare, och blev tydlig när Kenneths syster fick cancer och låg för döden.

– Då reste jag till Karlstad för att träffa henne, men fick kritik för att jag inte hade informerat församlingen om det. De sa att de hade kunnat följa med och stöttat mig. Hallå, det var min syster, det kunde jag ta hand om själv.

Samma sak några månader senare, då en svåger blev sjuk. Kenneth Adolfsson åker till Karlstad, men blir ifrågasatt varför han åker dit själv. Även när han bytte arbete hade han ett samtal med en pastor som undrade varför han inte berättat om sina planer.

– Sådana grejer var det hela tiden.

Har inte sett Waldau på flera år

När Kenneth Adolfsson berättar om Åsa Waldaus roll i församlingen säger han att han sedan 2009 knappt sett henne lämna sitt hus. Hon går aldrig på gudstjänsterna.

– Men pastorerna var där innan, vi bodde så nära att vi såg att pastorerna kom direkt från Åsa innan de gick till kyrkan, säger Kenneth Adolfsson.

Kristi brudläran, tror de på den?

– Visst är det så. Se bara hur Åsa Waldau behandlas av ”hovdamerna” som jag kallar dem. De kommer hem till henne och städar, tvättar och lagar mat. Urban Fält är där flera gånger om dagen. Det är klart att hon räknas som Kristi brud. Folk har fotografier på henne hemma, det finns inga kors i kyrksalen, men väl Åsa Waldaus tavlor.

Har du också trott på det?

– Nej, aldrig.

Att pastorer i Knutby skulle tro på Kristi brudläran, eller besöka Åsa Waldau innan gudstjänsterna, tillbakavisas av församlingens ordförande Peter Gembäck i en intervju med ”Kalla fakta” som publicerades på programmets hemsida.

Den 1 januari 2012 valde Kenneth och Marita att lämna församlingen.

– Det var då vårt helvete började, säger Kenneth Adolfsson.

Han berättar att församlingsledningen började anklaga dem för att de inte kommit till dem tidigare med sina tankar. De fick reda på att de svikit både församlingen och Gud.

Attityden vändes över en natt

Enligt Kenneth så vände attityden mot dem över en natt. Ingen kramades när de träffades, på sin höjd fick de en kylig hälsning.

– Det var som att stänga en dörr. De ville inte ha kontakt längre. En person som brukade gå ut med vår hund ville det inte längre, och sa att han gjorde det av kärlek till mig, för att visa att det jag gjorde var fel, berättar Kenneth Adolfsson.

När han var borta kom en äldste och föreståndaren Peter Gembäck hem till hans fru för att pressa henne, så pass att hon började gråta.

En annan gång gick hans fru hem till en väninna i församlingen. Då kom två av pastorerna dit och skulle prata väninnan tillrätta, utan att de såg vem hon hade på besök.

– De sa att vi var farliga att umgås med, säger Kenneth Adolfsson.

Den här episoden får föreståndaren Peter Gembäck en fråga om i ”Kalla faktas” intervju, där han förnekar det hela.

– Jag har inte sagt att hon inte får ha kontakt med henne. Så det stämmer inte, säger han där.

– Men min fru var kvar i huset när det här hände, så hon hörde allt. Väninnan fick välja mellan oss och församlingen, menar Kenneth Adolfsson.

I september i år flyttade han och Marita till Karlstad, och är numera aktiva i Korskyrkan, som de en gång lämnade när de flyttade till Knutby.

– Det är en enorm skillnad. Här är det äkta kärlek. Den höll när vi inte var på plats, och den håller än.

Annons
Annons
Annons
Annons