Arbetaren är värd sin lön, men...

Arbetaren är värd sin lön. Så står det i Skriften. Man kan dock i dag undra om Svenska kyrkans präster i allmänhet känner att ja, vi har den lön som vi är värda.

Visst går det att peka på utbildning och på jämförbara yrkens lönesättning. Det går också att hävda, att vi präster verkligen inte har någon hög lön om man ser på den löneutveckling som kommit många och särskilt vissa till del under de senaste åren.

Det finns dock andra jämförelser man kan göra och då gäller det löner inom sjukvården, skolan och i många andra yrken. Det går även att jämföra med de många arbetslösa, pensionärer i olika former, ensamstående med barn och många andra. Inför alla dessa får Svenska kyrkans präster svårt att motivera sina löner och kunna vinna deras förtroende.

Andra, som Katolska kyrkan och frikyrkorna, får i stort klara sin ekonomi själva.

Sedan lönerna för präster kraftigt höjdes för inte så länge sedan har tjänsterna, av vilka många tidigare varit svåra att få någon sökande till, blivit tillsatta. Utbildningen är inte alltför krävande och inte heller alltid arbetsuppgifterna. Ledigheten är omfattande och tas ut av många till fullo.

Vad blir det kvar av det kristna tjänandet under knappa villkor och med solidariteten med de mest utsatta i samhället?

Jonas Falck, Roland Lindblad