Ateism är också en tro, en livsåskådning

Varför avhandlas inte naturalism/ateism såsom den livsåskådning den faktiskt är i skolan?Det undrar Lennart Holmbom, tidigare­ biträdande rektor.

Debatt

”Ateism är normen i religionskunskapsundervisningen i svenska skolor, där religion ofta presenteras som något förlegat.” Det är Karin Kittelmann Flensners slutsats efter att i fem år ha forskat i hur ämnet religion presenteras i svenska skolor.

I klassrummen ses icke-religion, ateism, som det neutrala perspektivet. ”Det stämmer, och när ett sätt att tala blir väldigt självklart ser man det inte alltid själv”, sa Karin Kittelmann Flensner i Dagen 12 februari 2016.

Ett elevcitat från hennes doktorsavhandling: ”Jag tycker inte om att kalla det ateism, jag tycker om att kalla det att vara normal i stället, det är ju ett bättre sätt att säga det” (Karin Kittelmann Flensner, Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden, sid 119).

Naturalismen/ateismen som livsåskådning har en unik ställning i hela vårt samhälle. Naturalister/ateister tror att allt är fysik och kemi (ateism = att inte tro på Gud).

Eftersom naturalismen/ateismen verkar ha fått samma betydelse för världsuppfattningen som kristendomen hade innan upplysningstiden så är det av största vikt att man i skolan beskriver den naturalistiska/ateistiska livsåskådningen på samma sätt och med samma måttstock som man beskriver andra livsåskådningar.

Egentligen tror naturalisten/ateisten på ”Ingen gud”, en fundamental skillnad mot att inte tro på gud. Att tro på ”Ingen gud” uttrycker en tro! Man är en troende naturalist/ateist lika väl som man är en troende kristen.

Skolan borde ersätta ämnet Religionskunskap med ämnet Livsåskådningskunskap eftersom naturalism/ateism inte avhandlas alls inom religionskunskapen och eftersom religion ofta upplevs som något förlegat.

Det är när man talar om den metafysiska verkligheten det synliggörs vad naturalisten/ateisten tror på. Detta bland annat utifrån frågeställningar nedan:

Hur och varför har de fysikaliska principer som styrt materiens uppkomst och utveckling till ett finstämt universum uppkommit?

Den frågan har inte vetenskapen något svar på i dag. Att de fysikaliska principerna uppkom samtidigt som materien är inte svar på frågan. Frågan var inte när utan hur och varför. Hur och varför dessa fysikaliska principer uppkommit ur ett tomt ingenting är, i alla fall i nuläget, en metafysisk fråga som berör filosofi och livsåskådning. Alla har en livsåskådning i denna fråga, ingen vet – alla tror.

Vad tror ateisten på då? Många naturalister/ateister menar exempelvis att materien uppstått ur ingenting – ”A universe from nothing, Lawrence M. Krauss”. Detta kan även uttryckas som att ingenting, det vill säga ”Ingen Gud” har skapat materien.

Hur och varför har livet med sitt DNA och dess egenskaper att föra livet vidare uppkommit?

Evolutionsläran beskriver per definition hur livet utvecklats, inte hur det börjat. Det finns vetenskapligt stöd för att vetenskapen inte har en aning om hur livet uppkommit.

”Den som påstår sig veta hur livet på jorden startade för 3,45 miljarder år sedan är antingen en dåre eller en bedragare. Ingen vet”(Stuart Kauffman, At home in the universe, sid 31).

Även livets uppkomst är en fråga för filosofin och livsåskådningen. Här kan man säga att naturalisten/ateisten tror att materien, det vill säga ”Ingen Gud” har skapat livet.

Hur och varför har moral och etik uppkommit?

”Naturalister/ateister säger sig ofta tro på förnuft och moral, samtidigt som de säger att både förnuft och moral är senkomna evolutionära produkter som uppstått endast utifrån överlevnad, och inte för att producera sanna föreställningar­ om vad som är förnuftigt och moraliskt. Ateisters ’tro’ på förnuft och moral är därför i högsta grad en ’tro’ ”, som Mats Selander, magister i religionsfilosofi och etik, har uttryckt det.

Evolutionen, det vill säga ”Ingen Gud” har gett oss förnuft och moral.

Naturalism/ateism borde avhandlas tillsammans med andra livsåskådningar. Varken ordet naturalism eller ateism nämns i gymnasieskolans ämnesplan för religionskunskap och i kommentarerna till denna.

Eftersom vår livsåskådning styr vår världsbild och vårt sätt att tänka är det också av yttersta vikt att alla livsåskådningar beskrivs på ett likartat sätt. I de religionskunskapsböcker för gymnasieskolan jag tittat i står bara definitionen av ordet ateism, inget annat. Ett exempel: ”Ateism innebär en övertygelse om att det inte finns någon gud” (Religionskunskap 1 – en mosaik, sid. 30.)

Varför avhandlas inte naturalism/ateism som den livs­åskådning den faktiskt är i skolan? Alla har väl rätt att få bli medvetna om vad man tror på? Tidigare ersattes Kristendomskunskap med Religionskunskap. Nu bör Religionskunskap ersättas med Livsåskådningskunskap.

Lennart Holmbom,

före detta biträdande rektor

Annons
Annons
Annons
Annons