Bibelsynen påverkar tolkningen

Den historisk-kritiska metoden inom bibelvetenskapen är inte neutral, hävdar Göran Lennartsson, apropå den pågående debatten om bibelsyn. Metoden våldför sig på Bibelns egna anspråk genom att utesluta att Gud kan ingripa direkt i historien.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Bibeln är till för vanliga människor. Den riktar sig till troende. Samtidigt håller den för kritisk granskning. Traditionellt har ”evangelikal teologi” stått upp för Bibeln ur ett församlingsperspektiv – mot ”bibel­kritiken”.

I den pågående debatten om bibelsynen – attityden till Bibeln – i kristna ledarutbildningar, förekommer två teser i avsikt att avdramatisera allvaret i ”bibelkritik”. Dels att den är harmlös, dels att bibelsynen i praktiken inte spelar någon större roll. Båda teserna är oriktiga.

Kritik i bibelvetenskapliga sammanhang har med metoder för texttolkning att göra. Inte reflektion av bibeltexter i generell mening. Inom den akademiska disciplinen bibelvetenskap finns en rad ”kritiska metoder”, analysverktyg som exempelvis textkritik, retorisk kritik och källkritik. Sådana analyser är berättigande. Problemet uppstår när metoderna kopplas till teorier som till exempel historisk-kritiska metoden. Den är inte neutral utan sätter oberättigat koppel på Bibeln och våldför sig på Bibelns egna anspråk genom att utesluta att Gud kan ingripa direkt i historien. Denna ”bibelkritik” påverkar givetvis förståelsen av Bibeln.

Tesen att bibelsynen inte påverkar tolkningen, är också falsk.

Vad händer med tilliten till Bibeln i en församling när texten om den lidande Tjänaren (Jes 53) läses, och församlingen ”meddelas insikten” att profetian uttalades av en falsk Jesaja (”Pseudojesaja”, också kallad ”Andre Jesaja”) som levde cirka 150 år efter den verklige Jesaja?! Den åsikten som går stick i stäv mot Jesu uppfattning. Han nämner bara om en Jesaja.

För Jesus är det självklart att Jona bok beskriver verkliga händelser (Matt 12:39–41). Hans tre dagar i fiskmagen ­förebildar Jesu tre dagar i dödsriket som leder till uppståndelsen. Om Jona är en fiktion, bör rimligen också Jesu tillämpning av berättelsen ifrågasättas – både historiciteten angående uppståndelsen från de döda, och domens dag då Nineve­borna ska vittna!

Vilken tro är det som ­frigörs om Abraham inte funnits på riktigt utan bara levt som en ­påhittad berättarfigur? (Det var så jag undervisades som teologistudent på tidigt 1970-tal, att berättelserna om Abraham kom till vid lägerelden). Om uppgiften att Abraham blev förklarad rättfärdig av Gud genom tron (1 Mos 15) i själva verket är en litterär fiktion, vad menas då med att människan blivit frälst genom tron på Jesus (Rom 4)? Uppenbarligen menade Paulus att Abraham blev rättfärdig genom tro ”i verkligheten”, som historisk person – inte meta­foriskt.

”Bibelkritiken” ifrågasätter att Noa är historiskt förankrad. Jesus däremot förutsätter att han levt på riktigt när han jämför Noas tid med tiden för Människosonens ankomst (Matt 24:37–39). Om ”bibelkritiken” har rätt innebär det att Jesus också kan ha tagit miste angående sin återkomst som en historisk tilldragelse. Exemplen kan mångfaldigas. Bibelsynsfrågan och förhållningssättet till ”bibelkritiken” får alltså direkta teologiska implikationer.

Påståenden som ”det spelar ingen roll vilken bibelsyn man har, det viktiga är att förkunna Jesus och att praktisera Bibeln” – är både aningslösa och rent förledande.

Bibelsynen påverkar ofta i hög grad bibeltolkningen som i sin tur styr tillämpningen av Bibeln i praxis. Likaså synen på Jesus.

Svensk kristenhet har mer än någonsin behov av att leva i Bibeln och fördjupas i kristna tron. Människor som ännu inte känner Jesus behöver möta en sund bibelförkunnelse och få undervisning som vilar i en trygg tillit till Bibeln. Det är i den Andens miljö som väckelsekristendom frodas.

Det borde vara självklart att stå enade emot bibelskepticism i förkunnelse, liksom i utbildningar som formar blivande ledare – exempelvis Akademin för Ledarskap och Teologi (ALT) och dess samarbetspartners.

Göran Lennartsson, pingstpredikant i Uppsala och teol dr i Nya testamentet

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Skogsbränderna
Annons