Bibliska riktlinjer för gudstjänstens musik

Kristen sång och musik påverkar ofta djupt, den formar och uttrycker kristen identitet och är en mycket viktig del i gudstjänster.

Känslor, för och emot, kring stilar, musikalisk dräkt, ljud, ljus och framförande hörs regelbundet (se exempelvis Christian Kastös debattartikel Dagen 22/1).

Vart hittar jag bibliska och trovärdiga riktlinjer och vilket budskap möter vi i olika sätt att sjunga i dag, främst i frikyrkliga sammanhang? Jag vill söka några bibliska riktlinjer och motiv angående budskapet i texterna, några övergripande motiv.

Vi behöver inte endast halleluja! Även kristna möter självklart olika lidanden. Vi söker en tro som bär över djupen. Vi får inte svika människor genom att ensidigt framföra texter som enbart har ”ljusa toner”. Att kunna identifiera sig, var man än befinner sig i skilda livslägen är viktigt. Mitt livsläge behöver tillåtas, ges ett språk.

Psaltarens olika livslägen kan vara vägledande. Här möter vi ju allt från yrande jubel till bottenlös förtvivlan.

Vad tillåts finnas med i vanliga gudstjänster? Jämför Psaltaren 88 och 98 som två kontraster­. Det vägledande är att hela livet ryms i Psaltaren. Mer av detta behövs i våra gudstjänster.

Var finns den starka betoningen av lovsång i Bibeln? I Uppenbarelseboken! Den rymmer enormt mycket av lidande och kamp. Där ljuder ”lovsång i natten” (se exempelvis kapitel 4, 5, 7:9ff, 11:15ff, 14:1-5, 15, 19:1-10). Lovsång och lidande vävs ihop till en odelbar helhet, en vägledande riktlinje i relation till frågor om budskap i olika sånggenrer. Det smakar realism, öppnar hoppets och livsmodets port och sänder signalen att Gud har kontroll, trots allt och mitt i allt.

Sångens budskap behöver bli en tydlig bärare av helheten i kristen tro, av hela dess stora mångfald. Skapelsen, syndafallet och sedan hela frälsninghistorien med Jesu död och uppståndelse i centrum.

Bibelns helhetsvision, Shalom, med fyra relationer i fokus bör genomsyra: till Gud, till varandra, till skapelsen och till mig själv, med visionen om Jesu tillkommelse och en helad skapelse.

Låt mig ge några närgångna frågor. Hörs evangeliet i texterna? Ryms kallelsen till omvändelse, utmaningen till ett heligt liv?

Och vilken gudsbild är det bärs fram? Skrämmer Gud, eller är det en ”velourgud” som är till mitt förfogande och ska uppfylla mina förväntningar, ställa upp på mina drömmar? Blir det en väg utan kors och efterföljelse, en ”billig nåd”?

Dessutom behöver vi fråga oss hur texterna gestaltar gemenskapens gåva och krav. Hur kan kyrkans lovsång utmana samtidens individualism? Ser vi ansvaret för världen? Vem skriver realistiskt, med hopp, sånger i relation till tidens ödesfrågor som krig, naturkatastrofer, migration med mera?

Det är dessutom, förstås, viktigt att fundera över vad "eftersmaken" av gudstjänstens musik blir. Är det Guds storhet i helighet och barmhärtighet eller beundran av briljanta framförare som kvarstår? Vem får ära och uppmärksamhet och vilken frukt bär det i längden?

För att komma framåt behöver vi en djuplodande teologisk granskning av texternas budskap. Ett konstruktivt samtal och samarbete mellan olika personer med skilda gåvor, bakgrund och kompetenser.

Björne Erixon, pastor och bibellärare