Dags för KD-ledningen att agera

Det är en gåta att partiledaren inte tagit tag i problemet, anser riksdagsledamoten Penilla Gunther, om att kristdemokratiska företrädare står för så olika inriktningar.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Olika företrädare för Kristdemokraterna har redovisat ståndpunkter för å ena sidan vänster, höger, kristen kontra värderingsstyrd politik med mera. Det jag och andra sett sedan länge, att det finns ett antal olika inriktningar inom partiet, har nu kommit i full dager.

Att inte partiledningen - läs gärna partiledaren - tagit tag i det växande problem som det innebär att ha en organisation med företrädare som står för helt olika saker, är en gåta. Är det frikyrkokulturens förbannelse, att inte våga ta konflikter när de uppstår som ligger i botten, eller beror det på en ängslan att inte klara av att ena skarorna?

En mängd externa rådgivare under senaste åren har velat tala om hur Kristdemokraterna ska vara. Roland Poirer Martinsson skrev i Aftonbladet 11/7 hur KD ska växa med hjälp av att visa sambanden mellan normfrågor och politikområden som jobb och ekonomi. Marcus Birro har vid flera tillfällen yttrat sig i ämnet, liksom ett antal andra, företrädesvis så kallade konservativa debattörer.

Om man väljer att endast läsa dessa högerinriktade skribenter fylls hjärtats skafferi med frågor som rör försvar, skatter, statens roll och den enskildes ansvar. Det låter bra, om det är "de borgerliga" inom KD som ska tillfredsställas, då partiet enligt både Martinsson, Larsson och Appelgren måste göra upp med "vänsterfalangen". Kristdemokratins kännetecken med människovärdet som övergripande princip, glöms bort, liksom övriga grundstenar.

Förvaltarskapstanken talar om ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. En social marknadsekonomi är grunden för kristdemokratisk arbetsmarknads- och näringslivspolitik, som visar på värden i samhället, större än vinster i enbart kronor och ören. Subsidiaritetsprincipen; att ta beslut på lägsta effektiva nivå, utmanar socialismen som väljer bort medborgarnas egenmakt till förmån för politiska beslut.

Solidaritetsprincipen utgår från den gyllene regeln eftersom kristdemokratin strävar efter social rättvisa. Om detta talar inte dessa debattörer. Appelgren och Larsson talar om "välgörenhet", när kristdemokratin talar om "solidaritet" med människor nära och långt borta.

Det handlar om ett välfärdssamhälle som är skattefinansierat, men där utförandet av tjänsterna görs av såväl privata, ideella och offentliga aktörer.

Som kristdemokrat förstår jag inte hur KD får fler väljare om principerna överges till förmån för allmänt, borgerligt flum. Vad vinner vi, om kristdemokratin förminskas, och högerinfluenserna ökar? Det Larssons och Appelgrens hjärtan är fulla av, så talar också deras artikel när de skriver att "sträva mot sänkta skatter till förmån för egna prioriteringar" är höger. Men politiken ska inte i första hand tillfredsställa bara mina behov, utan ses i ett sammanhang med familjen och övriga gemenskaper i samhället.

"Det gemensamma bästa" är en devis för kristdemokratin. Om det är vänster, står jag gärna för det. För jag tror på ett samhälle med KD där människovärdet står i fokus för politiken, i kombination med social marknadsekonomi.

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
Annons
Annons