Debatt

Den kristna skolan och populismen

Vi älskar alla popularitet, men älskar populariteten oss och värnar den om oss?

Den kristna skolan önskar stå för "en framtid och ett hopp" (Jer. 29:11-13).

Den bibliska profeten Jeremia, som specifikt uttalade de orden för cirka 2 600 år sen, ansågs dock inte av sin samtid som en lyckoprofet. Han fick istället lida mycket för att han var en sanningsivrare som frimodigt gick till rätta med de av sina profetkollegor som populistiskt lovade folket guld och gröna skogar.

Den kristna skolan företräder, uppmuntrad av profeten Jeremia, en realistisk och jordnära religionsutövning som väl harmonierar med såväl de myndighetskrav som skollagen ställer, som det samtida samhällsansvar som åligger alla skolor.

De krav som de kristna skolorna dock inte är så skickliga på att uppfylla är – de populistiska. I stället har man under de snart 1 000 år som man bedrivit undervisning i Sverige, gått i bräschen för det man brukar kalla ett klassiskt bildningsideal­.En utbildning som vägleder i samhället i stället för att ängsligt försöka uppfylla kortsiktiga samhällsplaneringsnycker.

I skrivande stund deltar undertecknad, de kristna skolorna och förhoppningsvis mängder av andra skolor i den motståndsrörelse som vägrar att låta sig styras av terror och destruktivitet. Luther, nu 500-års aktuell­, sa; ”Om världen går under i morgon så vill jag ändå plantera ett äppelträd i dag”.

De kristna skolorna, tillsammans med den enda judiska skolan och några muslimska skolor i Sverige, verkar just nu också vara en nagel i en del populistiska samhällsbyggares ögon och utgör bland annat det bondoffer som man anser sig behöva göra för att kunna konstruera en trygg och säker framtid för vårt land.

Ber här om ursäkt att ordet populistisk används så ofta. Tjatigt, nästan ”populistiskt” att behöva använda ett så överutnyttjat ord, men kanske säger det ändå något om tiden vi lever i. Vi älskar alla popularitet, men älskar populariteten oss och värnar den om oss?

Jag tror mig förstå den diskurs som lär att likriktning ger översikt och samhällsstyrningsförmåga, men jag tror tyvärr inte att tanken är rättänkt. Förbiseendet av framtidshoppet, om än till att börja med endast för en minoritet, är ett av elementen som saknas i den analysen.

Ett annat är tankens frihet. Den kristna skolan vill i stället stå för att man kan tänka både fritt och rätt, frihet och mångfald i dag och hopp om en hållbar framtid för både minoriteter och majoriteten, imorgon. Utbildning måste även i fortsättningen primärt få handla om att resa upp individer som formar framtiden, snarare än om att ängsligt marginaliseras i sitt tänkande genom den rädsla som alltmer vill stöpa oss alla i samma (uni-)form.

Den Gud som Jeremia för 2 600 år sen hämtade sin styrka och inspiration ifrån för att orka och våga gå emot strömmen är också den Gud som den kristna skolan i dag är beroende av. Ett, för många, ytterst irrationellt påstående men som i takt med samhällsutvecklingen ändå av allt fler kan ses som relevant.

De kristna skolorna i Sverige välkomnar under år 2017, inom lagens ram och skydd, resten av Sveriges skolor att delta i den utveckling av samhället som befrämjar gemenskap och framtidstro. Skol­utveckling i ordets bästa bemärkelse leder alltid till sann och varaktig samhällsutveckling.

Bo Nyberg,

ordförande i Kristna friskolerådet

Fler artiklar för dig