Det är nu firandet av reformationen börjar

Den 31 oktober 2017 är inte slutet på uppmärksamheten kring Martin Luther och Reformationens Jesusfokus, utan början på en lång rad viktiga händelser att högtidlighålla, skriver Ola Nilsson.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

För 500 år sedan slog Martin Luther de gnistor med sin hammare mot Slottskyrkans port i Wittenberg som tände en eld som snart spred sig i Europa. De teser han offentliggjorde utgjorde underlaget till en debatt han önskade om de avlatsbrev dominikanermunkel Tetzel sålde på uppdrag av ärkebiskop Albrekt och påve Leo X.

För församlingsherden Luther hade avlatsbreven blivit ett själavårdsproblem, när kyrkans medlemmar menade att de inte behövde göra bättring, för att de köpt avlatsbrev i närbelägna Mainz. Febrilt skrev Luther ner sina 95 teser och inledde med en vision om ett liv i beroende av Guds nåd: ”När vår Herre och mästare Jesus Kristus sa: Gör bättring, ty himmelriket är nära, ville han att den troendes hela liv skulle bestå av bättring.”

Så inleddes ”reformateringen” av den kristna kyrkan, i syfte att återföra den till Skriften och därmed tron hos den kyrka Jesus först grundat. Evangeliet om Guds nåd fördes tillbaka till kyrkans centrum – inte bara i teori utan också i gudstjänstens och vardagens praktik – vilket gjort att tron på den korsfäste och uppståndne sedan blivit levandegjord för miljontals människor. Och denna Jesus-rörelse pågår än i dag, 500 år senare.

Genom att inte bara fira Reformationens upptäckter, utan dessutom praktisera dem i vår tid, kan också vi få se våra sammanhang levandegjorda för Jesus Kristus i dag. Vi vet att detta är vad som hände i Sverige vid 1800-talets breda folkväckelse, just för att Luthers bibellära återupptäcktes genom hans skrifter.

Men, invänder någon, verkade inte Luther i en kyrka och tid med helt andra utmaningar än i dag? Nej, tvärtom. I Svenska evangeliska alliansens dokument ”Kyrkan – före reformationen och idag” tydliggör Oxford-professor Alister McGrath hur vår tids kristenhet på många sätt präglas av just samma svagheter som den senmedeltida. Och botemedlet är mycket möjligt det samma!

För den som ännu inte satt sig in i Luthers stora betydelse, finns flera kommande 500-årsfiranden att studera och uppmärksamma:

* Hösten 2018: Den stora återupptäckt vi firar är främst rättfärdiggörelsen genom tron allena. Både som lära och som erfarenhet. Det är som Luther skrev när han insett att rättfärdigheten inte är ett krav, utan en Guds gåva: ”Här kände jag mig helt och hållet född på nytt och att jag genom vidöppna portar hade trätt in i paradiset självt.” Luthers reformatoriska genombrott ägde rum någon gång 1518-19, så detta 500-årsjubileum äger rum om ett år.

* Sommaren 2019: I Leipzig disputerade Martin Luther med Johan Eck om bl.a. Guds nåd och människans vilja. Medan Ecks utgångspunkt var kyrkofäder och koncilier allena pekade Luther dessutom direkt till den apostoliska uppenbarelsen, t.ex. i tolkningen av vad som utgör Klippan som församlingen är byggd på: ”Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus” (1 Kor 3:11). Skriftens primat är något helt centralt.

* År 2020: Tack vare Gutenberg nya tryckteknik kunde Luther sprida sitt livsförvandlande budskap vitt och brett. Trots att han stod i centrum av den moderna världens födelse, tog Martin Luther sig tid att författa tre skrifter under 1520 – som i dag tillhör den kristna kyrkans klassiker: Till den kristna adeln, Om kyrkans babyloniska fångenskap och Om en kristen människas frihet. Detta är en frihet väl värd att fira.

* Vintern 2020-21: Först tog Luther emot påve Leo X:s varningsbulla och brände den, varpå han förklarades vara under ”bannet” den 3 januari 1521. Genom ediktet i Worms förklarades han laglös i maj, men genom sin kurfurstes beskydd (och Guds försyn) överlevde Luther. Senare antog evangeliskt troende även namnet ”protestanter” – förknippat med försvaret av religionsfriheten, vilken behöver försvaras än i dag.

* September 2022: Efter dödsdomen vistades Luther under 10 månader på Wartburgs borg och översatte Nya testamentet till tyska. I september var hela översättningen klar och gick i tryck. Detta inspirerade till en lång rad översättningar runt om i Europa – även den svenska. Att vanliga troende kan läsa Bibeln och höra bibelutläggande förkunnelse på sitt eget språk är väl värt ett eget 500-årsjubileum!

Ja, så kan vi fortsätta med det ena 500-årsjubileet efter det andra. Och i dag, vid starten av detta samlade 500-årsjubileum, finns all anledning att i vänskap och respekt – och självklart också ett mått av självkritik – samlas över olika gränsen för att tillsammans arbeta för att Sverige åter ska få se en varm, evangelisk väckelse och reformation.

Det har skett förr. Det kan ske igen!

Ola Nilsson, Reformedia

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (56%)
  • Nej (44%)
  • Vet inte (0%)

9 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Rösta på årets förebild!

Rösta på årets förebild!

  • Micael Grenholm, arbetar ideellt bland tiggare, genom sin organisation Stefanushjälpen.

  • Eivor Nordin, har i 25 år sytt och stickat babykläder till nyblivna mödrar världen över.

  • Kenneth Skoogh, har arrangerat populära hockeyläger där många unga spelare fått höra om Jesus.

  • Mariella Issa, samlar in pengar och hjälper barn, äldre och änkor på plats i det krigsdrabbade Syrien.

Klicka på bilderna för att läsa mer om respektive kandidat.
Annons
Annons
Kyrkohandboken
Annons
Annons