Det behövs befrielseteologi för homosexuella också

Vid läsningen av Joel Halldorfs ledare om homosexualitet och bibelsyn (Dagen 18/3) upplever jag en öppning. Någon i pingströrelsen tar äntligen bladet från munnen och kritiserar den biblicism som länge präglat synen på samkönade relationer i pingströrelsen och andra delar av frikyrkligheten. Lösryckta bibelverser blir obegripliga utan sammanhang och bakgrundshistoria.

Joel Halldorf menar att detta sätt att använda Bibeln tyder på att andra argument saknas och så kan det säkert vara. Men det finns otaliga exempel på hur en argumentation byggts upp med bibelordet som utgångsläge. Det vill säga när man velat legitimera en åsikt som redan finns och göra den till en biblisk sanning. Det har varit förödande för vissa grupper eftersom detta exkluderat dem från hela eller delar av den kristna gemenskapen.

Joel Halldorf tar i sammanhanget upp debatten om kjollängder i frikyrkan på 60-talet. Min tanke blir först; all heder åt människor som kämpat för sin kjollängd men det är väl ändå en ganska perifer fråga? Sedan ser jag det. Det handlar om att begränsa. Det är samma maktstrukturer som är i görningen vare sig vi pratar om begränsningen av kvinnors liv och uttryck eller om hbtq-personers.

Det finns många perspektiv varifrån det går att läsa bibeln. I samtalet eller debatten om samkönade relationer återstår nästan alltid två polariserade alternativ som beskrivs raljant från den andres horisont. Detta tar Joel Halldorf upp. I vissa kretsar talas det om troheten mot Bibeln eller att följa tidsandan. Det första alternativet blir det rätta medan det andra alternativet kallas liberalteologi. I andra kretsar talas det om bokstavstro eller kontextuell bibeltolkning. Där blir det andra alternativet det rätta och det första alternativet kallas fundamentalism eller biblicism.

Frågor EKHO har haft anledning att ställa är; Vad händer när olika minoritetsgrupper gör texterna till sina och ser sina egna liv och sammanhang i evangeliets berättelser? Vad händer när vi väljer att identifiera förtrycket av olika människor som det som strider mot Guds ordning istället för att se olika människors identitet, liv och uttryck som synd? Det var där befrielseteologin i uppstod en gång i tiden. Människor förtryckta av makten/kyrkan fann befrielse och ett levbart liv i Jesus Kristus. Så har också kvinnor upprättats genom feministteologin. Kan vi se detta som ett steg på vägen till en upprättad och försonad mänsklighet?

Joel Halldorf skriver att en kristen etik inte bara kan byggas på regler utan måste bottna i en biblisk vision av det goda. Utan den etiska visionen blir regler obegripliga. Vad är då denna bibliska vision av det goda? Vad är det vi upplever som gott i bibeln? Ändras visionen i takt med att förståelsen av texterna möter vår samtid och människorna som lever i den?

Fokus behöver flyttas från bibelsyn till teologi och etik menar Joel Halldorf. Vad är då teologi och etik i sammanhanget? Om vi tänker oss visionen om det goda som en biblisk princip - vad är det goda? Godhet och kärlek är något vi förknippar med varandra. När vi handlar i kärlek blir vi goda. Kärleken är fundamentet för våra liv enligt kristen tro, varifrån allt annat utgår. Gud älskar först och det är där vi blir till; i Guds kärleksfulla blick. Gud ser oss. Gud har kunskap om oss. "Så som jag har älskat er så ska ni också älska varandra" (Joh 13:34b), säger Jesus. Han menar att det är kärleken till varandra som identifierar oss som hans lärjungar.

Jesus talar om kärleken på många olika sätt just i Johannesevangeliet. Där talar han också om sig själv som vägen, sanningen och livet och säger till oss att det är sanningen som skall göra oss fria. Vad menar han? Sanningen om Gud och sanningen om oss själva? Som människa läser jag detta genom de glasögon som just min identitet erbjuder. Jag läser det som globalt sett ekonomiskt privilegierad, västerländsk medelålders människa utan särskilda funktionsvariationer. Jag läser det också som homosexuell ensamstående kvinna utan barn som längtar efter någon att dela livet med. Hur läser min nästa det? Gud har kunskap om oss och det behöver vi om varandra. Kärleken är inte blind. Kärleken ser.

Det är en djupare bearbetning av grundläggande frågor om kön, identitet, sexualitet, begär och familj som krävs enligt Joel Halldorf. Tänk om den bearbetningen kunde bottna i kunskapen om varandras livsvillkor? Det skulle i mina ögon se ut som en biblisk vision om det goda.

Anna-Karin Caspersson

Verksamhetsutveckare EKHO Göteborg