Debatt

Det enkla som svar på det som är svårt

Orsaken till kyrkans marginalisering beror nog i första hand på oss själva.

I tidningen Dagens ledare 26 januari tar forskaren och ledarskribenten Joel Halldorf upp den brännande frågan om det intellektuella kapitalet i frikyrkligheten i förhållande till den väckelsekristna spiritualiteten och så vidare.

Med all rätt pekar Joel Halldorf på bristen att kyrkan i dag inte finns med i det offentliga rummet, i den offentliga debatten som rör samhällsinriktningar i frågor som är avgörande för ett lands väl och ve.

Orsaken till detta är ett intressant studium. Den beröringsskräck för kristendom vi i dag noterar kanske gör oss rädda att konfronteras med samhällsmoraliska frågor och gör oss ovilliga att finnas i hetluften, för att inte ytterligare förstärka en polarisering mellan "världen" och de värden kristendomen står för. Historiskt har ju kyrkan haft stämpeln att vara motvalls eller att mer vara emot än för och så vidare. Rädslan för upprepning finns förmodligen och vi riskerar att bli både tandlösa, räddhågsna och introverta.

Orsaken till kyrkans marginalisering beror nog i första hand på oss själva.

I en tid av rationellt tänkande, där irrationella frågor får stå tillbaka blir det en utmaning att försvara evangeliet med rationella eller intellektuella argument, då kärnan i evangeliet utgår ifrån de områden i människan som inte enbart kan förklaras utifrån ett rationellt tänkande. Korset är och förblir en "dårskap".

Vår tid behöver dock röster som med väl genomtänkta argument kan försvara evangeliet och finnas med i offentliga debattforumen. Apologia, med apologeten Stefan Gustavsson i spetsen känns som ett välbehövligt inslag i vår tid.

Joel Halldorf menar att kyrkan i dag präglas av ett "intellektuellt underskott" och "bildningskris". En analys som både kan ifrågasättas och riskerar att förstärka både fördomar och föraktet mot den kristna världen.

Det är ju känt att till exempel pingströrelsen i dess början berörde i första hand arbetarklassen men att vi i dag lever i en annan kontext med en bredd av olika samhällsklasser med beröringspunkter i olika samhällsskikt. Här finns i dag, även den akademiska kompetensen representerad. Frågan blir bara hur den gör sig hörd, kommer till tals och brukas i samhällsdebatten. Här finns en betydande potential och kunskapsbank, på alla nivåer, bland vanliga medlemmar, som i konstruktiv dialog kan bidra till att sätta aktuella frågeställningar på kartan och bidra till att både synas och höras i det offentliga rummet.

En ny generation, i alla fall i vår del av världen, med saknad av inblick i religiösa frågeställningar måste i en dialog självklart bemötas också med rationella och intellektuella argument. Paulus säger: För judarna har jag blivit såsom en jude, för att kunna vinna judar; för dom som stå under lagen har jag, som själv icke står under lagen, blivit såsom stode jag under lagen, för att kunna vinna dem som stå under lagen.

I modern kontext handlar det om att på individuell nivå söka ”argument” för att visa vägen till Gud.

Ändå – i alla kulturer, i akademiska miljöer, i torftiga intellektuella sammanhang, i undanskymda civilisationer, i alla samhällsklasser döljer sig samma universella och existentiella frågeställning: Hur finner jag meningen med livet, sann och äkta livsglädje, frid och ro i själen? Det är här kyrkan har sin kardinaluppgift!

I en tid då vi genom det inträngande medieflödet tvingas konfronteras med komplicerade sammanhang och där den religiösa världens mångfald och teologiska labyrinter gör livsvalen svåra, behöver vi lära oss förstå människans inre behov. Vi behöver, i ett försök till dialog med omvärlden söka se bakom fasaderna av social och intellektuell status och presentera det "enkla" frigörande, tidlösa evangeliet.

Kjell Björk, tidigare pingspastor

Fler artiklar för dig