Debatt

Esther Kazen: Gud drömmer om en värld där vi är snälla

Visst är min tro en personlig övertygelse som påverkar mitt inre andliga liv, men min tro påverkar också hur jag ser på mig själv, andra människor, vårt samhälle och vår planet. Det skriver Esther Kazen.

Om samhället förtrycker människor, utvisar barn, ser mellan fingrarna på sexuella övergrepp, exporterar vapen och förstör vår miljö så är det mitt ansvar både som kristen och som pastor att säga ifrån och göra det jag kan för att förändra.

Min tro är politisk eftersom Bibeln är politisk. Med politisk menar jag att den innehåller tankar och idéer om samhället och hur vi människor ska bemöta och ta ansvar för varandra. Kombinationen tro och politik har ett tungt bagage och fortfarande i dag används religion för att förtrycka människor runtom i världen. Därför kräver samtalet om politisk tro både ödmjukhet och tydlighet.

Jag menar inte att Bibeln nödvändigtvis är partipolitiskt och jag menar inte att vi borde återinföra statskyrkan. Självklart ska samhället vara en trygg plats för både ateister och troende av alla sorter. Men poängen är att Bibeln inte bara handlar om ens inre andliga liv utan om hela grejen med att vara människa.

Allt går att sammanfatta med Jesus berömda ord "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem." Matt 7:12. Det finns en grundläggande inställning hos Jesus att vi människor hör ihop och det går bortom våra juridiska skyldigheter, våra släktband och våra personliga intressen.

Kanske kan vi sammanfatta texten med uppmaningen: ”Var snäll. Var snällare än du måste, var så snäll du kan.”

Guds dröm om en värld där vi är snälla mot varandra går som en röd tråd genom både gamla och nya testamentet. I Bibeln finns många konkreta förslag på hur detta kan se ut i praktiken, och jag vill lyfta några av dem.

Förra året befann sig över 65 miljoner människor på flykt av olika anledningar enligt UNHCR­. Oavsett om anledningen är klimat, arbetslöshet, krig eller förtryck så är vårt uppdrag som kristna att ta emot dessa människor med öppna armar. "Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv." 3 Mos 19:33

Bibeln uppmanar oss att stå upp för mänskliga rättigheter och kämpa för de människor i samhället som inte har en röst, de som glöms bort eller inte lyssnas på. "Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt." Jes 1:17 Detta innebär också att vi ska motverka ojämställda samhällsstrukturer.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder så visar fortfarande orättvisa löner, fattigpensionärer, våld i nära relationer, våldtäkter och mycket mer på att vårt samhälle fortfarande inte är jämställt. Och så länge en människas kön, hudfärg, sexualitet, funktionsvariation eller övriga identitet påverkar hennes möjligheter, rättigheter eller skyldigheter så är vi inte färdiga – för den Bibliska drömmen är ett jämställt och jämlikt samhälle. "Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus." Gal 3:28

Vi uppmanas att motverka samhällsklyftor och ta ansvar för samhällets fattiga. Enskilda personer uppmanas att ge en del av sin egendom till de som behöver. "Om du glömmer en kärve när du skördar din åker, skall du inte gå tillbaka och hämta den utan lämna kvar den åt invandraren, den faderlöse och änkan." 5 Mos 24:19 Samhället i stort uppmanas att forma strukturer som skapar ekonomisk trygghet. I Gamla testamentet finns "friåret" som fungerade som en ekonomisk nollställning. "Under friåret skall var och en få tillbaka sin egendom." 3 Mos 25:13

Bibeln ger oss många fler viktiga och radikala utmaningar. Skapelseberättelsen visar på vikten av att vi tar ansvar för vår natur och vårt klimat. Profetior målar upp bilden av en värld i fred och utmanar oss att ta avstånd från våld, krig och vapen. Listan kan göras lång.

Jag tror att vi alla hör Guds röst. När våra hjärtan brister för att Sverige utvisar barn till otrygga platser, när vi får svårt att andas när vi hör om antalet kvinnor som misshandlas, våldtas och mördas (allt för ofta av en närstående), när det kryper i skinnet och vi knyter nävarna för att barn utnyttjas sexuellt eller tvingas utstå fysisk och psykisk misshandel – då är det Guds röst vi hör.

Rösten som säger att vi inte kan vara tysta längre. Rösten som säger att vi kan skapa ett bättre samhälle.

Rösten som säger att vi människor hör ihop. För Gud drömmer om en värld där vi är snälla mot varandra. Snällare än vi måste, så snälla vi bara kan.

Esther Kazen­, pastor och föreståndare i Flatåskyrkan, Västra Frölunda

Fler artiklar för dig