EU:s nya asylpolitik en seger

Flyktingkrisen gjorde det uppenbart att EU:s asylpolitik behövde förändras. I det nya och humanare förslaget finns många gröna idéer, skriver Bodil Valero (MP).

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Över två miljoner flyktingar har sökt skydd i EU under de två senaste åren, enligt siffror från EU:s statistikbyrå. Eftersom möjligheterna att komma hit lagligt är begränsade, tvingas många resa med sjöodugliga båtar till EU:s gränsländer som Italien, Grekland och Malta. Trots att rätten att söka asyl stadgas i Genèvekonventionen som samtliga EU-länder har undertecknat och som har införlivats in EU-fördragen, fastställer det nuvarande Dublinregelverket att flyktingar måste lämna in sin asylansökan i det land de först anländer till i EU och att det landet blir ansvarigt för att granska asylansökan.

Principen om att det första inreselandet ska behandla asylansökan har aldrig fungerat tillfredsställande och resulterat i att medlemsländerna vid gränserna har tvingats axla en oproportionerlig del av medlemsländernas gemensamma skyldigheter. Bristerna i systemet blev extra uppenbara i samband med den plötsliga ökningen av antalet människor som sökte skydd år 2015, vilket resulterade i att systemet kollapsade.

Strax innan EU-kommissionen förra våren meddelade att de tänkte presentera en tredje omarbetning av Dublinförordningen, publicerade jag tillsammans med min partigrupp i Europaparlamentet en studie med titeln ”Ett grönt alternativ till Dublinsystemet”. I dokumentet redogjorde vi för hur ett alternativ till dagens dysfunktionella Dublinsystem skulle kunna se ut. För oss var det av yttersta vikt att förespråka ett nytt system som bygger på solidaritet mellan medlemsstaterna och att större hänsyn tas till asylsökandes önskemål.

Vi ville se tre huvudsakliga reformer:

Den gamla principen om att det första inreselandet ska behandla asylansökan skulle slopas och ersättas med en permanent och rättvis omfördelningsmekanism bindande för alla medlemsstater baserad på objektiva kriterier.

Att man så långt som möjligt skulle beakta asylsökandes befintliga kopplingar och preferenser till en viss medlemsstat för att öka chanserna för integration och minska risken att personen förflyttar sig vidare till ett annat medlemsland.

Att bygga regelverket på incitament för asylsökande att stanna kvar i den tilldelade medlemsstaten i stället för att använda påtryckningsmedel för att hindra dem att lämna det.

När EU-kommissionen presenterade sitt reformförslag i maj förra året var besvikelsen stor eftersom kommissionen, antagligen under politiska påtryckningar från medlemsländernas regeringar i rådet, hade valt att behålla de delar av Dublinsystemet som bevisligen inte fungerat hittills.

Sedan dess har arbetet med förslaget pågått i högt tempo i Europaparlamentet under ledning av föredraganden Cecilia Wikström (L) och förra veckan röstade det ansvariga utskottet om de framarbetade kompromisserna mellan de olika partigrupperna i Europaparlamentet.

Tack vare att vi gröna var ute redan tidigt i processen och att vi haft en lyhörd föredragande, fick vi in många gröna förslag och texten som röstades igenom ligger i stor utsträckning i linje med visionen i vårt Dublindokument.

Europaparlamentet valde att skrota principen om första in­reselandet, och tydligt markera att man vill se en tvingande omfördelningsmekanism där EU:s medlemsländer solidariskt tar sitt ansvar för flyktingar. Parlamentet vill också prioritera asylsökandes kopplingar till en viss medlemsstat inför omfördelningen. Det kommer heller inte att finnas några tröskelvärden innan omfördelningsmekanismen triggas igång.

Andra positiva delar av den framröstade texten är snabbare familjeåterförening, möjligheten att omfördelas i grupp, stärkta skyddsåtgärder för ensamkommande barn samt utökad hjälp för nyanlända.

Europaparlamentet har med andra ord röstat för att göra EU:s asylsystem mer humant. Vi gröna ser det som en seger. Nu är det dags för medlemsstaterna i rådet att ta sitt ansvar och inte blockera framstegen som gjorts hittills.

Bodil Valero, europaparlamentariker för Miljöpartiet

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (88%)
  • Nej (13%)
  • Vet inte (0%)

8 röster

Se tidigare frågor

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
Annons
Annons