Felaktig slutsats av Skolverket

Vi efterlyser omformuleringar från Skolverkets sida som gör rättvisa åt den vetenskapliga bristen på kunskap om livets uppkomst. Det skriver Mats Selander och Lennart Holmbom.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

I Skolverkets ”Kommentarmaterial till kursplanen i biologi” står: ”Evolutionsteorin har en särställning som teoretisk grund för hela biologiämnet”. Eftersom evolutionsteorin har en sådan särställning är det viktigt att se vad Skolverket menar ingår i evolutionsteorin och hur modern vetenskap ger stöd för detta. I Skolverkets dokument ”Skolan och den vetenskapliga teorin om evolutionen” beskrivs hur evolutionsläran ska presenteras i skolan, särskilt i relation till teorin om Intelligent design (ID). Där står bland annat att; ”grunden för skolans undervisning om livets uppkomst och utveckling skall vara den vetenskapliga teorin om evolutionen”. Begreppsparet ”livets uppkomst och utveckling” används tre gånger i detta tvåsidiga dokument. Begreppet ”livets uppkomst” används ytterligare tre gånger och det är tydligt att ”evolutionsläran” tolkas som en teori om både livets uppkomst och dess utveckling.

I ljuset av det vetenskapliga kunskapsläget är detta språkbruk djupt problematiskt. När det gäller livets utveckling är evolutionsläran den allmänt accepterade teorin och åtnjuter en hel del vetenskapligt stöd. Men när det gäller livets uppkomst – alltså själva starten av livet självt – så är det vetenskapliga kunskapsläget ett helt annat. Många erkända experter på området uttrycker sig på likartat sätt angående detta. Här är citat från två av dessa;

”Den som påstår sig veta hur livet på jorden startade för 3,45 miljarder år sedan är antingen en dåre eller en bedragare. Ingen vet.” (Stuart Kauffman, At home in the universe, sid 31)

”Det finns flera tänkbara teorier om hur organiskt material uppkommit i jordens barndom, men ingen av dessa teorier stöds av övertygande bevisning.” (Leslie Orgel, The Origin of Life: A Review of Facts ND Speculations. Trends in Biochemical Sciences, 23 (1998), s 491-500)

Det finns alltså flera hypoteser om hur livet startade men ingen av dem kan kallas vetenskapligt påvisad eller bevisad.  På vetenskaplig grund går det inte i nuläget att formulera en teori framför alla andra om livets uppkomst. I ljuset av detta är det missvisande att tala om ”evolutionsläran” som grunden för undervisningen om livets uppkomst och utveckling. Då ger man intryck av att de vetenskapliga skälen för evolutionslärans syn på livets utveckling på något märkligt sätt skulle kunna spilla över på någon viss teori om hur livet uppkom. Detta menar vi är ett brott mot kravet på saklighet.

Darwinismen är en naturalistisk teori om livets utveckling. Oparins hypotes om livets uppkomst i en ursoppa (för att ta det exempel som ofta presenteras i samband med darwinismen) är också en naturalistisk hypotes. Men dessa åtnjuter inte på långt när samma vetenskapliga status.  Det är endast en naturalistisk filosofi (alltså en livssyn som säger att allt som existerar är naturen och naturliga orsakssamband – i praktiken en ateistisk livssyn) som kan göra det rimligt att sammanställa dessa under skenet av en enhetlig teori.

Bortsett från att evolutionsläran i strikt mening inte ens handlar om livets uppkomst, gör Skolverket ett medvetet eller omedvetet ställningstagande för en naturalistisk filosofi genom att på detta sätt sammanställa livets utveckling med dess uppkomst. Detta menar vi strider även mot kravet på allsidighet eftersom Skolverket uttryckligen beskriver Intelligent design som en ovetenskaplig teori/hypotes trots att väl­renommerade forskare försvarar den som en bland många hypoteser om livets uppkomst. Om ID-hypotesen om livets uppkomst inte ges status ens som vetenskaplig hypotes, ja då ska inte heller andra hypoteser om livets uppkomst göra det. Ingen av dem är nämligen vetenskapligt påvisade.

Enligt skollagen ska både undervisningen och utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom kräver likabehandlingskravet att ingen religiös livsåskådning eller filosofi (som exempelvis naturlism/ateism) premieras. Detta, menar vi, bryter dessa formuleringar mot.

Vi efterlyser därför omformuleringar från Skolverkets sida som gör rättvisa åt den vetenskapliga bristen på kunskap om livets uppkomst. Att ge intryck av att ”evolutionsläran” har svarat på den frågan är djupt missvisande och kan rimligtvis inte tolkas som något annat än ett uttryck för en tro på den naturalistiska filosofi som sammanför dem.

Mats Selander, gymnasielärare i filosofi med en magisterexamen i religionsfilosofi

Lennart Holmbom, tidigare lärare och bitr. rektor i kommunal skola

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
Podden Dagens människa
Kyrkovalet
Annons
Annons