Göran Lennartsson: Gör upp med judefobin i kristen teologi

Med tiden anammade den kristna rörelsen en antijudisk hållning att judiskt per definition är något passé och överspelat, eller att judiskt liv är ett förstadium till kristendomen som med tiden bör försvinna eller omdefinieras. Här behövs re-formation, skriver Göran Lennartsson.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Doktor Eli Göndör skriver klargörande att antisemitismens kärna finns i oviljan att acceptera den judiska särarten (Dagen 20 dec 2017). En synnerligen viktig insikt för kristna bekännare och ledare, eftersom kristen tro genom historien ofta grundats i kontrasten till det som är judiskt.

Redan i årtiondena efter apostlarna och Nya testamentes tillkomst, anammades stegvis en antijudisk hållning i den kristna rörelsen. Kyrkan som helhet ser sig redan på 300-talet som antingen ersättning för Israel och judarna som förbundets folk, eller som en omdefiniering av Israel. I det sjunde så kallade ekumeniska konciliet i Nicaea år 787 (Nicaea II) behandlas bland annat frågan om barn till judiska föräldrar som önskade bli döpta. Beskedet gavs att bara de som avsagt sig sin judiska identitet är välkomna att bli del av Kyrkan. Kyrkan var antisemitisk och accepterade inte judar som levde judiskt trots att de samtidigt bekände Jesus.

Detta ska jämföras med den urkristna tiden när Jesusrörelsen från början var helt inomjudisk. Men även sedan majoriteten i församlingarna kommit att bestå av icke-judar (hedningar), bejakades judar leva judiskt. Hedningar och judar såg sig som ett genom Kristus utan att ge upp särarten.

 

Läs mer: Eli Göndör: Vem är inte emot antisemitism?

Läs mer: Björn Furuhagen: Enligt Eli Göndör är jag antisemit

 

Förvisso var synen på Jesus en stötesten och vattendelare mellan kristna bekännare och judar under Nya testamentes tid. Men judar som bekände sig till Jesus, som exempelvis aposteln Paulus, lämnade vare sig den judiska tron eller sin judiska identitet. När kristendomen med tiden blev antisemitisk adderades ytterligare en stötesten. Den bestod dels av att rent praktiskt förbjuda judar att leva judiskt, och dels teologiskt genom att formulera evangeliet som motpol till det judiska. Denna stötesten bottnar inte i bibeltexter utan är skapad av människor. Den har närt uppfattningar som att judiskt per definition är något passé och överspelat, eller att judiskt liv är ett förstadium till kristendomen som med tiden bör försvinna eller omdefinieras. Här behövs re-formation.

Eli Göndör utmanar och hjälper oss kristna att hitta tillbaka till den genuina kristna tron. Att mentalt bearbeta den tankens blockering i form av judeofobi som under århundraden lagrats i kristen teologi. På liknande sätt utmanas traditionell kristen dogmatik – liksom även dagens judendom – av vår tids messianska judendom (Messianic Judaism). I den kombineras nämligen apostlarnas bekännelse av Jesus som Herren med judisk identitet och livsföring. Messianska judar bejakar sin judiska särart och att vara bärare av förbundet från Sinai. Därmed återkopplar de till urkristen teologi.

Göran Lennartsson, pingstpredikant och teol dr

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (76%)
  • Nej (15%)
  • Vet inte (9%)

127 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
Annons
Annons