Debatt

Henry Nordin: Bakvänt att svära och hänvisa till ”Lögnens fader”

Inte heller åberopar man Adolf Hitler om man vill betona sin medkänsla, skriver Henry Nordin.

På fyra hela sidor i Dagen, den 2 februari, beskriver Rickard Ringqvist och Josefin Lilja hur svordomarna alltmer accepteras och tar plats i det svenska språket. Jag hoppas att detta ska bli en väckande "visselblåsarsignal" som på bred front, även i det sekulära samhällets kulturetablissemang, skapar opinion mot denna språkliga och andliga miljöförstöring.

Vad är då en svordom och varifrån­ kommer begreppen? Med begreppet svordomar menar jag olika namnformer för Djävulen och hans hemvist Helvetet.

Vare sig man är troende eller inte kan man inte förneka att grunden finns i Bibelns värld och skildringar. Fortfarande utan krav på tro får man i sann objektiv bemärkelse acceptera Bibelns förklaringar som grundläggande för att rätt förstå begreppen Djävulen och Helvetet.

Hur används nu dessa kraftuttryck hos oss i dag? När man i sin muntliga eller skriftliga framställning vill göra en extra stark betoning använder man många svordomar för att öka eftertrycket och sanningshalten i det man hävdar eller vill beskriva. För många är svordomar ett invant språkmönster utan analyserande eftertanke och används oreflekterat och slentrianmässigt utan någon medveten eller avsiktlig ond association.

Vid en fördjupad analys kan vi konstatera att Djävulen i Bibeln betecknas som ”Lögnens fader” och rent av lögnen personifierad. Att då förstärka kraften och sanningshalten i det man vill säga genom att hänvisa till den störste lögnaren av alla eller hans hemvist borde ha motsatt effekt.

Ett jämförbart exempel skulle vara, när man berättar om något märkligt man varit med om, att understryka sanningshalten genom att relatera till fabuleringskonstens klassiske mästare, baron von Münchhausen. Inte heller åberopar man Adolf Hitler om man vill betona sin medkänsla, människokärlek och engagemang för svaga grupper. Dessa nämnda herrar står dock långt efter Djävulen i lögnfabricering och grymhet.

Vare sig man är kristen eller inte mår man bäst av att hålla sig så långt borta som möjligt från denne onde potentat och inte ens ta hans namn eller hans hemvist i sin mun. Tala desto mer om, och med, Herren Jesus och håll dig nära Honom. Där trivs inte Djävulen.

Närbesläktat med svordomar är missbruket av Guds namn. I mänsklighetens grundlag, Tio Guds bud, ingår förbudet att missbruka Guds namn. Det handlar då om att använda Guds eller Jesu namn i olika konstellationer som ett kraftuttryck; i samma anda och mening som en svordom.

Vi är säkert många som upplever svordomar och även så kallade runda ord som en språklig miljöförorening. Man svär om man är glad, ledsen eller arg och om man vinner eller förlorar en match eller tävling.

Tyvärr har svordomar nu blivit alltmer "rumsrena" i public service-radio och tv, pressen, kulturetablissemanget och överallt i det offentliga rummet. Ett bättre alternativ är att "tacka Gud i livets alla förhållanden". Den sekulära världen och hela vårt samhälle skulle enbart ha fördelar av att befrias från förorenande "runda ord" och svavelosande svordomar.

Henry Nordin

Fler artiklar för dig