Historielöshet hotar asylrätten

Påståendet att tiden då flyktingkonventionerna beslutades präglades av ”en annan verklighet än dagens” är ren osanning! Det skriver Lennart Bondeson i replik till Sara Skyttedal.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Det är bra att Sara Skyttedal backar från sitt påstående om att slakta asylrätten.

I sin replik (Dagen 8 mars) mildrar hon tonläget och säger att kärnan i asylrätten inte ska omprövas. Samtidigt menar hon, med hänvisning till utvecklingen i Danmark, att FN:s flyktingkonvention och asylrätten ska kunna omförhandlas. Slutsatsen blir förvirrande och motsägelsefull. Ordvalet är i så fall mycket illa, då slakt för tankarna till att döda och förinta. Med den retoriken blir angelägna och utmanande flyktingfrågor svåra att diskutera.

Läs tidigare artikel: Sara Skyttedal: Värna asylrätten – på riktigt
Läs tidigare artikel: Värna asylrätten, slakta inte!

ara Skyttedals motiv för att förändra asylrätten och i praktiken villkora och relativisera mänskliga rättigheter utgår ifrån hennes bild av dagens flyktingsituation, där hon menar att den saknar historisk motsvarighet.

Mänskliga rättigheter och olika konventioner beskrivs som ”formuleringar” eller bara ord som inte har någon relevans i dag, som kan bytas ut utan konsekvens för människor i nöd.

Hennes historielöshet är bekymmersam med tanke på att hon gör anspråk på omfattande förändringar i asylrätten. Det var i skuggan av första världskrigets fruktansvärda konsekvenser med miljoner på flykt som olika länder såg behovet av internationella överenskommelser för att ge skydd och fristad åt människor på flykt.

Nationernas Förbund påbörjade under 1920-talet arbetet med att utveckla internationella rättigheter och konventioner för att skydda människor på flykt. 1948 fastslog FN deklarationen om de mänskliga rättigheterna och 1951 godkändes konventionen om flyktingars rätt till ovillkorligt skydd. Efter andra världskriget fanns cirka 1,3 miljoner flyktingar i ett sönderbombat Europa. Till Sverige kom under en kort tid cirka 250 000 flyktingar, framförallt från de nordiska grannländerna, 70 000 barn kom från Finland (enligt UNHCR).

Just 1900-talets blodiga historia var en huvudanledning till att internationella konventioner arbetades fram – för att ge varje människa en särskild och ovillkorlig rätt att kunna få sina asylskäl prövade. I sak skiljer sig inte flyktingsituationen efter andra världskriget jämfört med dagens situation då cirka 1 miljoner är på flykt i Europa. Människor på flykt, då som nu, är de mest utsatta och behöver särskilt skydd. Våra fina ord om asylrätt prövas fullt ut.

Påståendet att den tid då flyktingkonventionerna formades och beslutades präglades av ”en annan verklighet än dagens” är ren osanning! Med Sara Skyttedals argument skulle aldrig någon konvention om asyl med grund i människors lika värde arbetats fram, därför att situationen efter de två blodiga världskrigen var så svår och omöjlig att hantera.

Det skulle bara ha blivit ”ord och formuleringar och ett rent hyckleri”. Tvärtom gjordes ett omfattande arbete för att säkerställa flyktingars rätt så att vi vid liknande situationer i framtiden skulle ha ett internationellt regelverk som skyddar de mest utsatta.

Jag är överens med Skyttedal om att alla länder inom EU behöver ta ansvar för att låta människors rätt till asyl prövas. Men det måste vara så att alla tar ett lika stort ansvar, inte ett lika litet.

Särskilt allvarlig är en stegvis förskjutning i retoriken som med tiden urholkar asylrätten: Den ska finnas kvar men omförhandlas, sägs det. Vilka konsekvenser får det, vad blir nästa steg? Danmark som exempel avskräcker, det är inget vi ska ta efter. Att tala om ”utökat stöd till flyktingläger i närområdet”, är en fråga som SD drivit länge och som nu får stöd.

Våra motiv och värderingar påverkar vårt sätt att tolka och analysera vår omgivning. Det är självklart för mig att tolka nuläget genom principprogrammet och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Detta gäller även när lösningar formuleras på dagens flyktingutmaning.

Sverige och Europa befinner sig i en migrationskris, slår Sara Skyttedal fast. Jag är benägen att vilja mildra det och hävda att vi befinner oss i en påfrestande situation.

De som med rätta kan beskriva sin situation i kristermer är flyktingarna. Vi ska värna människan före systemet, för att göra det behöver vi förstärka systemet så att det klarar av att hjälpa fler människor.

Inte lösa systembrister genom att förvägra människor möjligheten att söka asyl.

Så frågan är vilka värdemässiga motiv Sara Skyttedal egentligen har för att ifrågasätta och relativisera asylrätten när historiska argument faller och den kristdemokratiska idétraditionen inte ger något stöd.

När utmaningarna är stora behöver mänskliga rättigheter stärkas – inte tvärtom!

Lennart Bondeson, kommunalråd (KD), politiskt ansvarig för mänskliga rättigheter, Örebro kommun

Håller du med debattören?

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Se tidigare frågor

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.
Annons
Annons
Annons
Annons