Debatt

Hur ser Jackelén eller Mukwege på abort?

Jag upplever att många kristna­ annars­ hukar­, ända upp på biskopsnivå­.

1 av 2

När nutidens Shifra och Pua (se 2 Moseboken kapitel 1), alltså Ellinor Grimmark och Linda Steen, i all ödmjukhet tar strid för rätten att verka inom förlossningsvården utan att behöva avliva små mänskliga individer (ja, för grisar och katter är det ju inte fråga om), så tar de strid för hela barnmorskeyrket och dess innebörd.

Tillämpad samvetsfrihet är bra för alla barnmorskor och för allmänhetens syn på yrket. Dels ökar rekryteringsmöjligheterna. Dels slipper jag som förälder utgå ifrån att just den som förlöste vårt barn också ställt upp på avlivning under halva graviditeten, ja, kanske längre än så om det gällt foster med Downs syndrom eller gomspalt.

Vi är nu mitt uppe i en strid om barnmorskeyrkets innebörd. Det görs ju gällande att fosterfördrivningar är en grundläggande uppgift för barnmorskor, trots att förarbetena till nuvarande abortlag förutsatte att samvetsfrihet skulle råda beträffande sådana, och trots att det fram tills nyligen knappt gick att hitta något om aborter i arbetsförmedlingens yrkesbeskrivning.

Det står numera något om att vårda kvinnor i samband med sådana, men fortfarande inte klarspråk om medverkan vid provocerade aborter.

Stort tack till Frida Park (”Klart barnmorskan inte ska behöva abortera”, Expressen 26/1 2017) för att du vågade ställa dig på Ellinors och Lindas sida! Jag upplever att många kristna annars hukar, ända upp på biskopsnivå.

Är de också rädda för att bli av med jobbet eller tycker de verkligen att fosterfördrivning hör till barnmorskeyrkets grundläggande uppgifter, till dess "raison d´etre"?

I Frankrike avlivas foster med Downs syndrom ända fram till födelsen (Studio 1 i P1 11 november 2015). Men där råder åtminstone samvetsfrihet så att barnmorskor och andra slipper delta i den kusliga hanteringen.

Och varför frågar ingen ärkebiskop Antje Jackelén eller den populäre och prisbelönte doktor Denis Mukwege vad de tänker i den här frågan?

Jag tycker vi (Dagen?) borde våga fråga. Så får vi väl se vad de vågar svara.

Andreas Holmberg, trebarnspappa, Iggesund

Fler artiklar för dig