Jesus tiger om det Piltz pratar om

När jag, i mitt tidigare svar till Anders Piltz (Dagen 3 maj), visade att Rom 2:15 inte handlar om människor utanför nåden utan om alla som är i nåden, i Kristus, genom att citera Rom 8:5–8, så hoppar Piltz bara förbi detta (Dagen 11 maj). Eländigt och trist!

Om man har en sådan människosyn som att alla människor är Guds avbilder, oavsett om bibeltexten säger att ”… de genom sin natur är vredens barn…” (Ef 2:1–4) eller att de är Guds barn, och försöker förstå detta i relation till Guds givna lag i koncentrat av tio Guds bud, så blir det naturligt att tänka, precis som Piltz gör, att lagen är något som människan kan hålla­.

Paulus: "Men vi vet att allt vad lagen säger, det talar den till dem som har lagen, för att var mun ska stoppas till och hela världen stå med skuld inför Gud. Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd" (Rom 3:19–20).

Lagen är med andra ord till för att brytas för människan som står utanför nåden för att hon ska inse sin hjälplöshet och att hon behöver hjälp utifrån, hon behöver frälsaren. När och om frälsaren får komma in så är det Guds kallelse för hennes liv att leva ”i livets Andes lag” (Rom 8:1–2) som främst av allt betyder att leva i Guds kärlek, och kärleken är lagens uppfyllelse enligt bibeltexten.

Jag avslutar samtalet på avbildstemat med Anders Piltz och bara konstaterar det faktum, att när Jesus Kristus helt och hållet tiger om människan som Guds avbild, så har det ingen som helst betydelse för Piltz. Han säger, som den katolik han är, att "dopets nåd" är Guds medel till återställning för den i synd fallna människan, och på detta svarar jag: Vet Anders Piltz om, att det i Nya testamentets berättelser inte existerar en enda stavelse om att Jesu första tolv apostlar, de som grundat kristendomen i historien från och med pingstdagen, någonsin blev döpta till Kristus?

Det kristna dopet förutsätter alltid Jesu död och uppståndelse som ett i tid och rum fullbordat verk och blandas aldrig samman med det tidigare Johannesdopet (se Apg 19:1–6).

Sven Degerfeldt