Kärlek och sex hör samman

Cindhy! Tack för ditt svar (Dagen 9/10) på vår debatt­artikel, där vi uppmanade Sveriges kristna råd att ta fram ett kompletterande sex- och samlevnadsmaterial, där begrepp som trohet, kärlek och hållbara relationer får en mer fram­trädande plats än i "Sex i skolan".

Precis som du vill vi att eleverna ska få en kärlek till sig själva, sin kropp och sin lust. Vi skriver också under på att undervisningen ska ge våra barn kunskap och redskap, så att de utan att känna skuld och skam kan göra egna goda val på samlevnadens område.

Om du läser vår artikel på nytt ser du nog att vi aldrig har hävdat att hela innehållet i ”Sex i skolan” skulle vara dåligt. Vi tror inte heller att det behöver vara fel med normkritik och ifrågasättande av traditionella könsroller.

Däremot reagerar vi på delar av det som sägs – och kanske ännu mer på det som inte sägs – om kärlek, trohet och hållbara relationer.

Du har helt rätt i att RFSU vill att man ska prata om kärlek och relationer. Men de vill inte att man ska prata om kärlek ihop med sex, något som bland annat framgår av lärarhandledningen "Sexualkunskap". I ämnet Naturkunskap i "Sex i skolan" uppmanas eleverna att problematisera "föreställningar om 'kärleksideologin' (det vill säga att kärlek och sex alltid bör höra ihop)".

När RFSU talar om relationer ligger det mesta av tyngdvikten på normkritik, maktfrågor och ifrågasättandet av könsroller. Detta behöver som sagt inte vara fel, men återigen vill vi påpeka att stora och viktiga fält därmed lämnas outforskade. Till exempel hur man vårdar en relation och hur man hanterar konflikter.

RFSU:s hemsida är indelad i flera avdelningar. En av dem har rubriken "Sex och relationer", vilket möjligen kan verka löftesrikt. Men när man går in på denna möts man i huvudsak av samma budskap som hem­sidan i övrigt förmedlar.

I undermenyn Sex och kärlek påtalas att ”Att vara kär och ha sex är två olika saker” och i undermenyn 1-2-3-relationer antyds att ”Kärleken blir större ju fler som delar den”.

Förra veckan väckte det bestörtning i de breda folkdjupen när hovrätten friade ett gäng unga killar som sexuellt hade utnyttjat en 15-årig flicka. På vilket sätt hjälper vi dessa ungdomar genom en sex- och samlevnadsundervisning som inte kopplar samman kärlek och sex? Eller genom RFSU:s förslag att man på högstadiets biologitimmar ska fördjupa sig i "konsumtion av pornografi i lusthöjande syfte"?

Enligt lärarhandledningen ”Sexualkunskap” får lärarna inte säga att tjejer nästan aldrig ställer upp frivilligt på gruppsex. Då antyder de nämligen, enligt RFSU, att gruppsex är något skumt och begränsar våra barns frihet att fritt utforska det sexuella landskapet. Det var väl just detta som de nu frikända tonårskillarna ägnade sig åt?

Du ifrågasätter vårt påstående att den sexuella gemenskapen blir rikare i relationer präglade av kärlek och trohet jämfört med tillfälliga sexuella förbindelser. För denna uppgift hänvisar vi till ”The National Health and Social Life Survey” från University of Chicago. Fler undersökningar med liknande resultat står att finna.

Intressant att notera är för övrigt att såväl samlagsfrekvens som antalet ömsesidiga orgasmer i många fall är högre bland gifta med en klassisk kristen tro än i befolkningen i stort – i alla fall i USA (se exempelvis ”Sex in America: A Definitive Survey”).

Du talar om det fantastiska i att ”Sex i skolan” vänder sig till alla, oavsett sexuell läggning, sexuella praktiker eller könsidentitet. Vår motfråga är om det ändå inte borde ligga i samhällets intresse att skolan uppmuntrar till trofasta, kärleksfulla relationer?

Våra invändningar i fråga om "Sex i skolan" kvarstår alltså. Nu står vårt hopp till Sveriges kristna råd, så att vi får möjlighet att positivt visa på vad vi som kristna samfund kan bidra med i dessa frågor. Vi tror nämligen att det är många både i och utanför kyrkan som sörjer över och är kritiska mot den utveckling som RFSU ställer sig i bräschen för.

Alf B ­Svensson, leg psykolog

Olof ­Edsinger, generalsekreterare för Salt barn och unga i EFS